Uppdrag: Designa AI så att AI kan forma oss

Artificial Intelligence (AI), smarta algoritmer och maskinlärande – vi hör begreppen varje dag. De diagnostiserar oss bättre än läkarna, de slår oss i spel som Go och Schack och vi samarbetar med dem på arbetet. Det känns som om innovationstakten aldrig har varit snabbare. Genomslaget är redan enormt och vi kämpar med att förstå omfattningen och betydelsen av den utveckling som sker. Innovation inom AI området tar oss bokstavligen till framtiden, men vad betyder det för vårt sätt att innovera? Hur vi hanterar innovationsarbetet som är kopplat till AI? Och berör det verkligen dig? Jag hävdar att det är frågor för oss alla.

Mitt uppe i slutspurten av mitt doktorandarbete i innovationsledning så glider tankarna ofta iväg och fastnar på frågor som de här trots att de inte alls ryms i den kommande avhandlingen. Och fastän jag kan se allvaret i blicken hos mina handledare så vill jag ta mig tiden att dela ett par tankar med er kring vad jag tror är människans kanske största utmaning hittills. Att designa utvecklingen av AI på ett sådant sätt att den kommer att forma oss människor till det vi vill bli.

AI är den nya elen

Men först behöver vi se på den här utmaningen ur ett perspektiv som ger oss en känsla för varför det är en så viktig uppgift vi står inför. Lättast tycker jag att vi gör det med hjälp av Andrew Ng. Andrew som är en av AI-världens mest inflytelserika personer menar att AI är den nya elen.

Tänk på det ett tag. Kan du komma på någonting som är helt och hållet el-fritt? Något som inte producerats med hjälp av el, i ljuset av el, med hjälp av verktyg som framställts med hjälp av el, transporterats i fordon som tillverkats med hjälp av el…

Svårt – eller hur? Inte ens gräsmattan blir elfri om man tänker så. Klippt med en maskin som framställts med hjälp av el och som kanske drivs av el. Till och med mormors hemmastickade raggsockor är stickade i ljuset av en elektrisk lampa, på stickor och med garn som producerats med hjälp av el.

Det betyder att om Andrew Ng har rätt så kan vi förvänta oss att vi om mindre än 100 år har svårt att komma på något i vår vardag som är AI-fritt. AI kommer antagligen att vara djupt integrerat i vår vardag. I vissa delar kommer vi att ha direkta relationer med AI i rollen som assistenter, medarbetare och antagligen som vänner. I andra delar kommer vi att interagera med AI genom vår konsumtion av produkter och tjänster där AI är en inbäddad värdeskapare, kanske inte synlig för oss. Men vi kommer också att påverkas av andra intressenter och organisationers användning av AI när data utvinns ur de beteendespår vi lämnar bakom oss.

Kommer att förändra allt

Vi kan alltså med största säkerhet räkna med att AI kommer att förändra allt, för alla av oss – vi vet bara ännu inte hur.

Just det utgör egentligen innovationsledningens själva grundtanke – ett aktivt förhållningssätt till något vi ännu inte vet vad det är. Men det är inte helt enkelt och väldigt många människor, även i ledande befattningar, försöker överraskande ofta hantera det nya med att göra mer av det man redan gör. Sällan ett framgångsrikt sätt eftersom det enda vi vet säkert är att det som kommer inte blir likadant som det är nu. Därför behöver vi lista ut hur vi kan förhålla oss aktiva till AI som det ser ut i dag – men också till det AI vi ännu inte har en aning om vad det kommer att vara för något.

Icke tekniska utmaningar

I arbetet med att designa AI så att det kommer att forma oss till vad vi vill vara i framtiden står vi inför en rad utmaningar som sträcker sig långt utanför teknikområdet. Frågor kring etik, juridik, rättvisa, transparens, säkerhet – områden som behöver adresseras för att vi ska kunna försäkra oss om att AI skapar positiva värden för oss som människor. Kanske de mest angelägna frågorna någonsin, som ingen ännu har svaret på och som många runt om i världen jobbar med just nu. addAI.org är ett svenskt initiativ som jobbar med de frågorna.

Vill du veta mer? Håll utkik här så kommer du framåt att kunna ta del av fler inlägg och funderingar kring AI, dess påverkan och betydelse för vår framtid. Gå gärna in på addAI:s hemsida, läs mer och anmäl dig till vårt nyhetsbrev. Eller om du vill vara aktivare än så? Då kan du delta i något av addAI:s eller Automation Regions kommande event.

Och självklart är du välkommen att höra av dig om du vill diskutera mer – både till oss på Automation Region och oss på addAI.

På dagen för fem år sedan skrev en av mina företrädare på posten som processledare för Automation Region – Helena Jerregård – i Produktionslyftets ledare om kopplingen mellan Lean och automation, något som idag kanske är mer aktuellt än någonsin. Inom Automation Region ser vi i mötet med företagen en viktig faktor, nämligen att det inte går att automatisera dåliga processer. För att arbeta med dagens aktuella ”buzz words” som digitalisering och digitala verktyg och gå från ”vad” till ”hur” måste du först gå igenom dina egna processer. Hur arbetar vi idag, vad kan vi göra annorlunda för att möta ny teknik och vara konkurrenskraftiga framåt?

Givet det kan det mycket väl vara så att det finns processer på plats som stödjer utvecklingen, men inte de strukturella förutsättningarna för att utnyttja dem. Genom att arbeta med ständiga förbättringar som ett verktyg för att identifiera slöserier och minimera tidstjuvar – helt enkelt locka fram idéer högt som lågt – blir det lättare att se möjligheterna med den digitala revolutionen. Förutsättningarna finns ofta i företagen men inte strukturen för att utnyttja dem på bästa sätt.

Automation Region är inte ett producerande företag, vi är ett kluster och en organisation som arbetar för nyttiggörande, men varje måndag står vi framför vår Lean-tavla och diskuterar effektmål och kvalitativa resultat. Vi talar om allt från ständiga förbättringar till medarbetarskap – en halvtimme vid målstyrningstavlan för ständig utveckling. Att tala om Lean som ”bara” ett sätt att arbeta med ständiga förbättringar i befintliga processer är dock en begränsning; det finns ett stort värde i att också titta på ett eventuellt nästa steg. Finns det kanske helt andra, bättre processer och arbetssätt?

Mycket handlar om att utgå från den samlade kunskapen som finns hos medarbetarna själva. Här spelar Produktionslyftet en viktig roll för att öka förändringsbenägenheten och lyfta medarbetarnas betydelse. Vi måste använda alla resurser vi har för att orka med den snabba utvecklingen och samla energi nog för att bejaka all ny teknik.

Den 21 maj besökte Automation Region Åbo Business Region i Finland för att undersöka möjligheter till samverkan. Besöket gjordes tillsammans med Västerås Science Park inom ramen för samverkan mellan Västerås styrkeområden.

Besöks- och innovationscentret Joki är unikt i Norden. Det är en mångfacetterad och interaktiv mötesplats med en modern utställningslokal för innovation, näringsliv och forskning. Staden, de lokala företagen och universitetet presenterar tillsammans aktuella teman med regionens innovativa förmåga, konkurrenskraft och framtidsfokus som röd tråd.

I ett ”business showroom”, som till största delen är digitalt, presenteras företag, innovationer och utbildningar. Centret visar även idéer och verksamheter kopplade till stadsutvecklingen och smarta städer.

På plats i Åbo fick vi en presentation av regionens styrkeområden – CleanTurku (bio, cirkulär ekonomi, cleantech), HealthTurku (välfärd och hälsa), ExperienceTurku (film, spel, upplevelseindustri), MaritimeTurku (marin industri) och TechTurku (tillverknings- and teknologiindustrin).

Åbo har en ansenlig industrisektor som satsar på innovation. Det finsk-/svenskspråkiga Åbo universitet har cirka 40 000 studenter och här finns en innovationspark med 50 startup-bolag och ytterligare 25 på kö.

Vi blev mycket inspirerade av besöket i Åbo. Här har vi – på nära håll – en innovativ och spännande region som vi ser möjligheter att utveckla ett klustersamarbete med!