AI – när hypen återkommer

Begreppet AI har funnits länge, men den stora hypen kom först runt 2017, 2018. Då släppte Daniel Akenine, nationell teknikchef på Microsoft tillsammans med Jonas Stier, professor vid Mälardalens universitet, boken Människor och AI. Nu fem år senare kommer uppföljaren – lagom till dess att hypen både hunnit lägga sig och sedan återkomma.

Teorin om hype-kurvan beskriver resan från att tekniken uppfinns till dess att den faktiskt är direkt applicerbar. Från att den är hypad, superintressant – men med obefintlig användning till dess att tekniken mognar, användningen ökar och hypen avtar. Det är ungefär där vi är idag med traditionell AI baserad på maskininlärning.

– Idag hittar vi AI i diverse lösningar; inom industrin för att identifiera kvalitetsbrister, i den offentliga sektorn för att ta fram prognoser och i den privata vardagen när vi ber vår telefonassistent om middagsrecept, konstaterar Daniel.

Tekniken har alltså mognat och används idag brett inom många olika områden. Det handlar om allt från ganska basala lösningar till nya superavancerade tekniska lösningar med stora språkmodeller som kan skriva uppsatser om valfritt ämne. Men samtidigt som tekniken har mognat har omvärlden vi befinner oss i förändrats – ganska radikalt – med krig, pandemi och olika typer av energi- och klimatkriser.

– Världsläget och geopolitiken har förändrats rejält och det kommer definitivt påverka reglering och lagstiftning när det gäller AI, säger Daniel. Framför allt behöver vi säkerställa att tekniken används på ett etiskt sätt, och så långt det är möjligt inte blir en del av terrorism eller krigsföring.

I fel händer finns det alltså stora risker med AI. Men i rätt händer kan AI skapa effektivare och hållbara arbetsplatser, bidra till datadrivna beslut och föreslå förebyggande insatser.

Oförutsägbar potential

Den senaste utvecklingen av AI, det som kallas Foundation Models, skapar än mer möjligheter. Foundation Models kan beskrivas som avancerade typer av AI som baseras på djupinlärningsteknik där ChatGPT är ett av de mest välkända exemplen.

– Tekniken bygger på en ny typ av språkförståelse som gör att den kan tolka och producera texter, svara på frågor och automatisera en hel del nya typer av arbetsuppgifter, berättar Daniel. Att tekniken fått sådant snabbt genomslag beror på att den är så pass användarvänlig och tillgänglig – den digitala distributionen har möjliggjort en supersnabb spridning till miljontals människor.

Hur AI kommer fortsätta forma våra kunskapsyrken är svårt att förutspå. Kanske kommer den kunna rita elscheman till elektriker? Bli en mer närvarande chef som dessutom fattar datadrivna beslut? Eller skriva artiklar likt den här? Att AI kommer påverka hur vi arbetar i framtiden, det är Daniel helt övertygad om.

– Jag tycker att det är viktigt att ta sig an AI med ett nyfiket sinne, det är en teknik som kommer påverka oss både i arbetet och privat, oavsett om vi vill det eller inte. Tänk bara på hur mobiltelefonen har revolutionerat våra liv, jag tror att AI kommer ha minst lika stor påverkan på oss.

Och Daniel om någon borde veta. Utöver sitt arbete på Microsoft har han under många år suttit i regeringens digitaliseringsråd, skrivit ett flertal böcker på temat, och arbetar även i ECPAT:s styrelse för att motverka sexuell exploatering av barn. I samtliga roller är AI och dess teknikutveckling ett hett ämne som påverkar både samhället och enskilda individer – vuxna så som barn.

Människor och AI – fem år senare

Sedan Daniels första AI-bok lanserades har mycket hänt. Idag är tekniken betydligt mer kraftfull och kan både se, lyssna, lära sig och förstå.

– Den nya tekniken har en förmåga att bete sig som en människa vilket gör det oerhört viktigt att förstå tekniken bakom så att rätt lagar och etiska principer kan implementeras, säger Daniel. Själv lägger jag flera dagar i månaden på att fördjupa mig i hur de nya språkmodellerna är uppbyggda och vad de egentligen kan göra.

Just kunskapsgapet är en av de stora riskerna med AI. Hur ska människor som inte är experter på AI kunna besluta om rätt lagar? Hur ska ledningsgrupper kunna driva de strategiska AI-satsningarna utan fördjupad kunskap? Och vem säkerställer att privatpersoner förstår värdet av sin personliga data, och makten som de enkelt ger bort till de stora tech-jättarna?

– Riskerna är välkända och det forskas för fullt på det, i boken Människor och AI – fem år senare vill vi belysa riskerna men också den enorma potentialen som AI har, avslutar Daniel.

Vill du veta mer? Läs artikeln med Jonas Stier, professor vid Mälardalens universitet och medförfattare till boken.

Text: Elin Glimberg