Efter smartphonen och beyond

För några år sedan undersökte jag och mina kollegor på Ericsson om människor vill använda teknik som exempelvis AI för att kommunicera med sin omgivning. Tänk dig att kunna prata naturligt med dina prylar hemma! I studien (The 10 hot consumer trends 2016) frågade vi bland annat de teknikintresserade konsumenterna om när de trodde att smartphonen skulle bli passé (a thing of the past). 50 procent av respondenterna trodde att smartphonen skulle vara historia inom fem år, det vill säga i år, 2021.

När rapporten publicerades plockade media upp just den frågan och det blev en stor snackis. Inte så mycket för att folk ville diskutera vad som skulle hända efter 2021, utan för att de tyckte att det var rena dumheten att ens fundera på att smartphonen skulle försvinna. Tiden var kanske inte mogen för att diskutera nya teknikskiften. Men det slog mig ändå med förvåning att det var så svårt för många att greppa tanken om att smarta telefoner någon gång kommer försvinna. För sanningen är att det fanns en tid innan smartphonen och det kommer en tid efter den.

Idag står vi dock inför betydligt större teknikskiften, där vi verkligen behöver fundera på vad förändringen kommer att innebära för oss. AI blir till exempel ett allt vanligare inslag i vårt samhälle och våra vardagliga liv. En ny studie från Ericsson Consumer and Industry Lab, som jag har varit delaktig i, utforskar organisationer som börjat implementera AI i sitt operativa arbete. Vi har frågat över 2 500 beslutsfattare i USA, Storbritannien, Tyskland, Indien och Kina om deras erfarenheter, om vilka utmaningar de mött och vilka strategier de har för att överkomma utmaningarna, samt vad de tror om framtiden som ett AI-drivet företag.

Resultaten visar tre tydliga grupper med olika mognadsgrad, från de organisationer som just börjat implementera AI till de som har AI i alla delar av sin verksamhet. Dessa grupper skiljde sig ganska mycket åt, framförallt när det kom till synen på framtiden. Intressant nog såg de AI-avancerade organisationerna en framtid där AI-applikationer kontinuerligt utvecklas i företaget, vilket leder till en kontinuerlig förändring av arbetsprocesser och organisationens utformning. Med andra ord, en organisation som är i ständig rörelse. Men vad betyder det? Vilket ledarskap krävs och hur kan företagen säkra upp rätt kompetens och expertis? Hur påverkas relationer med kunder och underleverantörer? Det är frågor vi måste fundera på och diskutera.

Utöver mitt arbete på Ericsson har jag varit med och grundat tankesmedjan addAI. Initiativet består av en ideell grupp med representanter från både industrin och akademin som tillsammans funderar kring AI och framtiden med särskilt fokus på etiska aspekter. Vi tycker det är viktigt att föra samtalet tillsammans med andra intressenter. Därför arrangerar vi bland annat seminarier och workshoppar där vi bjuder in både AI-experter och representanter från andra kunskapsfält. Det är spännande möten där olika perspektiv och röster möts – jurister, lärare, forskare och tekniker för att nämna några. Vår gemensamma nämnare är vår nyfikenhet på utvecklingen inom AI och vad den betyder för oss människor.

Dessa samtal är angelägna och det är därför mycket uppskattat att Automation Region, med sin tydliga industriella förankring, är med och bidrar i addAI:s arbete. Automation Region ser, precis som vi, att det behövs en diskussion om det nya paradigmet och om hur det påverkar verksamheter, samhälle och våra dagliga liv.

Om jag får önska något så är det att fler av oss tar tillfället i akt och funderar kring framtiden med AI. Ta chansen att diskutera med dina kollegor och vänner. Våga ställa frågor om vad som händer sen – efter smartphonen och beyond.

Rebecka Cedering Ångström
Principal Researcher, Ericsson