Ett framgångskoncept i lågkonjunkturen

Vikten av en framsynt och långsiktig inställning gentemot samverkan mellan akademi och näringsliv har tydliggjorts på ett väldigt positivt sätt på Mälardalens högskola. När de planerade en strategisk samproduktion för att mildra effekterna av lågkonjunkturen, kunde de dra nytta av erfarenheter och kontakter från långvarig forskningssamverkan och befintliga samverkansprojekt som exempelvis Robotdalen, minST, Centrum för produktrealisering och Automation Region.

– Det grundarbete som ligger bakom alla etablerade relationer har gjort att de olika aktörerna verkligen vågat satsa på detta koncept, säger prorektor Christer Norström på Mälardalens högskola.

 

I slutet av 2009 slog den globala finanskrisen till ordentligt i regionen. Eskilstuna, där ett av Mälardalens högskolas (MDH) campus ligger, drabbades redan i ett första skede hårt. Finanskrisen har inneburit drastiska nedskärningar med mer än varannan fast anställd industriarbetare uppsagd hos såväl slutproducenter som underleverantörer i Eskilstunaregionen.

Både regionens näringsliv och akademi insåg snabbt att de stod inför långsiktiga problem:

• Skulle det gå att säkra att kompetent personal finns kvar och är anställningsbar när konjunkturen vänder?
• Hur kunde de undvika massarbetslöshet?
• Och hur kan de undvika att underleverantörer går i konkurs, vilket skulle omöjliggöra framtida produktion när konjunkturen vänder?

I november samlades de regionala aktörerna för att diskutera vad som kunde göras åt den svåra situationen. MDH presenterade kort därefter ett trepunktsprogram enligt följande:

Utbildning

Ett produktionsinriktat högskoleprogram – Industrial Excellence – togs fram i samarbete med Teknikcollege Mälardalen och andra aktörer, med stor individanpassning och löpande antagning. Den första studentgruppen antogs under vecka 4.

Forskning

Ettåriga utvecklingsprojekt i kombination med förberedande forskarutbildning erbjöds för att behålla och utveckla kompetens i regionen, framförallt unga akademiker. Industriforskarskolan startade den 16 mars med 25 deltagare.        

Projekt

Industriförlagd utbildning, en vidareutveckling av en beprövad metodik som tagits fram inom Robotdalen för utbildning och produktivitetsutveckling, med studentprojekt som i första hand utreder små och medelstora företags lämplighet för automatisering. Under de goda åren har ett 100-tal företag analyserats och skapat investeringar för ca 100 miljoner kronor. Detta koncept har nu utvecklats med både affärs- och produktutveckling.

– De 25 personer som antogs genomgår programmet och det rullar på bra, säger Christer Norström, prorektor vid Mälardalens högskola. Till hösten har vi en ny antagningsomgång, vilket är mycket glädjande.

Hela programmet har mottagits mycket positivt, där punkt 1 och 3 – Utbildning samt Projekt – hanteras inom befintliga utbildningsstrukturer, där högskolans anställda visar stor flexibilitet. Punkt 2 – Forskning – krävde förutom innovativt tänkande, flexibilitet och goda strukturer även extern finansiering. Diskussion fördes med regionförbund, länsstyrelse och kommunansvariga angående finansiering av de deltagande individerna.

Initialt var inriktningen i satsningen ganska fokuserad mot fordonsindustrin, men det har med tiden breddats. Kompetensförsörjning och möjligheten att kunna övervintra lågkonjunkturen med specialistkunskapen i behåll är givetvis viktig för all industri.

Christer Norström, prorektor Mälardalens högskola

– Det gäller inte minst den stora automationsbranschen, säger Christer Norström. Vi känner att vi både har stöd från och är ett stöd för våra automationsföretag i satsningen.
Går det då att klara av att genomföra ett program av denna omfattning i en traditionellt långsam och byråkratisk organisation som en högskola? Det finns givetvis flera svar på detta men Christer Norström och hans kollegor på MDH vill främst lyfta fram fyra saker:

• Mälardalens högskola har som strategi att bli en samproducerande högskola som kombinerar nytta för intressenter med akademisk excellens och internationellt perspektiv
• Det förtroende som finns hos våra parter för högskolan baserat på samverkan i goda tider såväl i regionen som på nationell nivå
• Innovativt tänkande kombinerat med en hög grad av ”Sense of Urgency” hos alla parter
• Mod att agera utan att ha alla förutsättningar på plats – vi har använt en flexibel utvecklingsprocess som inte bygger på traditionella projektmodeller, utan som är lösningsinriktad, som bygger på ständig kommunikation, och som förutsätter att aktörerna vågar syna varandra.

Detta initiativ kommer med all säkerhet att få långsiktigt positiva konsekvenser för Mälardalens högskola:

• Ökat förtroende från både nationella och regionala intressenter, vilket i sin tur kommer att skapa än bättre möjligheter för samproduktion, med ökad kvalitet i utbildningen och forskningen
• Högskolans anställda känner att de kan göra en skillnad
• Nya strukturer för samverkan mellan akademi och näringsliv för att stärka svensk konkurrenskraft.

– Vi har under många år aktivt arbetat med att bygga upp våra externa relationer och vi har flera framgångsrika projekt som exempel, däribland MRTC, Centrum för produktrealisering, minST, Robotdalen och Automation Region, avslutar Christer Norström. Det är tack vare dessa relationer som både akademi och näringsliv vågar agera kraftfullt tillsammans!