Frukostmöte om AI – etik och moral en utmaning
Höstens första frukostmöte var välbesökt, omkring 90 personer deltog. Temat var artificiell intelligens och digital etik. Patrik Löwendahl, teknik- och innovationschef på Avanade, berättade om AI och dess följder. Kristoffer Arfvidsson, Solutions Architect på Basalt AB, lyfte EU:s nya dataskyddslag General Data Protection Regulation, GDPR.
Med artificiell intelligens (AI) försöker vi skapa en teknisk intelligens. Det är inte en app eller ett program. Det är något som finns med oss hela tiden, överallt. Siri och Cortana i våra smartphones och datorer är exempel på AI. Ger vi dem tillåtelse ser de och analyserar de allt vi gör. De kan planera våra liv och förutse vad vi kommer att göra.
AI är stort. Google satsar miljarder på att utveckla AI, bland annat i sin översättningstjänst. Med hjälp av AI blir tjänsten självlärande och kan utveckla en förståelse av syntax och semantik, vilket gör översättningarna bättre och bättre. Googles AI har löst uppgiften med översättningarna genom att utveckla ett eget språk som gör att den förstår meningsuppbyggnaden - en lösning som forskarna själva inte hade tänkt på.
Åtta snabba tips om EU:s nya dataskyddslag, GDPR:
- Tänk igenom vad som behöver sparas.
- Spara bara det som är ytterst nödvändigt.
- Se över vem som har tillgång till informationen.
- Ha koll på var informationen sparas.
- Logga data på ett smart sätt.
- Kryptera informationen.
- Begränsa API (application programming interface).
- Sätt igång med arbetet nu, i maj ska det vara klart.
Vi måste vara försiktiga med vad vi gör med våra robotar. Det är lätt att de börjar diskriminera eller använda våld beroende på vilken information de samlar in och vilket uppdrag de har. Ett exempel som lyfter frågan är HAL9000 från Kubricks film Ett rymdäventyr. Hal är skeppsdatorn på ett rymdskepp där besättningen har ett uppdrag att utföra. Hal vet allt om passagerarna och finns överallt. När besättningen på skeppet börjar bli ett problem för uppdraget blir Hals lösning att kasta ut folk i rymden. Han är lojal mot uppdraget, inget annat.
Så, vad händer om robotar styr våra liv? Vad skulle de göra med icke-produktiva människor? Med våra politiska val? Vi delar ju med oss av information om oss själva hela tiden. Våra sökmönster, var vi befinner oss, vilken IP-adress vi har. Vad kommer informationen att användas till i framtiden?
Kristoffer Arfvidson berättade om EU:s nya dataskyddslag GDPR. Denna lag är skapad just för mer säkerhet kring dessa frågor. Den nya lagen ska hjälpa oss att begränsa informationen som lagras. Den träder i kraft 25 maj 2018 och brott mot den är förenad med kraftiga böter, så mycket som 20 miljoner euro eller fyra procent av företagets omsättning.
Den nya lagen innebär bland annat att dina uppgifter ska kunna raderas från ett företags alla system. Du ska kunna ta del av all insamlad data som finns om dig. Du ska kunna korrigera dina uppgifter om de är felaktiga. Du ska kunna få skadestånd om dina uppgifter inte behandlas rätt. Högsta nivån av säkerhet ska vara inkopplad per default, exempelvis i chattprogram. Det ska finnas ett otvetydigt samtycke, vilket innebär att du ska tacka ja innan ett företag får lagra dina uppgifter och du ska få veta precis vilka uppgifter som sparas. Företag ska utse en dataskyddsansvarig. Det ska finnas regelbundna möten om riskanalys och uppföljningar. Det finns ett rapporteringskrav som säger att företagen ska rapportera läckta uppgifter inom 72 timmar, både till användaren och datainspektionen.