Imponerande uppslutning kring Industri 4.0
Den 8 december arrangerade Automation Region ett frukostseminarium i Västerås på temat ”Industri 4.0 – politik eller teknik?”. Över 80 åhörare med intresse för utvecklingen i automationsbranschen var på plats. Huvudtalare vid frukostmötet var Andreas Rosengren från Prevas, tidigare Scania varifrån han har nästan 30 års erfarenhet. Han inledde med att svara på frågan kring dagens tema.
– Givetvis är Industri 4.0 politik, men det hindrar inte att den innehåller en massa rolig teknik! Men vad är det egentligen, och varför kommer det just nu?
Begreppet ”Industrie 4.0” myntades i Tyskland 2011 i ett arbete med syfte att stärka tysk tillverkningsindustri genom att öka fokus på teknikutveckling inom kommunikationsteknik. Inom det området ligger även Sverige bra till, men det är tysk industri – framförallt fordonsindustrin – som är drivande i Europa. Vilket de naturligtvis vill fortsätta att vara.
Numreringen kommer av tre tidigare industridefinitioner: 1 = Mekaniseringen, 2 = Elektrifieringen och 3 = Datoriseringen (och det är där vi egentligen är nu). Nummer 4 blir då Digitaliseringen.
– Jag var lite skeptisk till begreppet eftersom min värld har varit digital de senaste 20 åren, berättade Andreas. Det finns ändå bra kopplingar till detta, vi befinner oss i övergången mellan 3e och 4e perioden.
Det finns naturligtvis flera definitioner kring detta, men det mesta kretsar kring olika ”buzzwords” som alla har hört: Smart Factories (flexibel produktion som anpassas till produktionen), Internet of Things/Cyper-physical systems (”saker”/maskiner skapar sin egen data och kommunikation), Big Data (stora mängder ostrukturerad data ger nya analysmöjligheter och därmed kunskap) … Det finns fler – och fler tillkommer.
– Generellt sett så är det ganska ”fluffigt” och kanske mer baserat på åsikter än kunskap, menade Andreas. Någon frågade om nästa steg är AI (artificiell intelligens)? Det kan mycket väl komma att ingå bland dessa buzzwords.
Varför nu? Datoriseringen av produktionen driver komplexiteten; en förenkling av kommunikationsgränssnitten är nyckeln till att göra automation mer begriplig och lättare att integrera.
– Låt saker vara komplicerade men kapsla in dem och låt de i alla fall ”prata” så att man förstår. Vi går mot öppna standarder för kommunikation, där hela internet i sig är ett exempel.
Utmaningar för tillverkningsindustrin är att etablera en fungerande infrastruktur eftersom Industri 4.0 baseras på digital kommunikation. Det sker en övergång till nya teknologier där integrerade produkter kräver intelligens och kommunikationsförmåga, men det saknas idag en standardiserad och robust plattform. Kompetensförsörjningen är också en utmaning med den ökade komplexiteten, vilket Automation Regions processledare också kommenterade.
– Allt går så mycket fortare, hur ska vi hantera det? Utmaningarna är branschöverskridande, men de olika branscherna förstår inte alltid varandra, konstaterade Mikael Klintberg. Vi försöker hitta olika forum där vi driver dessa frågor, det gäller att vi kan göra saker tillsammans.
Problemet är inte bara att Industri 4.0 har en ganska oklar definition, även underliggande teknologier är lite luddiga och alla har sin egen tolkning. Dessutom är kopplingen otydlig mot andra, liknande initiativ runt om i världen.
– Vad är egentligen Industri 4.0-kompatibla produkter? På tyska industrimässor kan du köpa Industri 4.0-korv, sa Andreas med ett leende.
Egentligen representerar Industri 4.0 snarast en riktning mot öppnare standarder baserade på en öppnare kommunikationsteknologi, men det gäller att använda den med sunt förnuft. Industrin måste börja se data som en tillgång, en resurs som finns bakom varje liten pryl men som vi också ska vara rädd om.
– Idag finns det ”intelligens” i många produkter men vi måste använda den på ett smartare sätt, avslutade Andreas.
Andreas råd var att investera i infrastruktur, separera data från system (hitta nya sätt hämta data från produktion, undvik hårdkodade gränssnitt) och plocka de lågt hängande frukterna först.