IndTech – en möjlighet för svensk industri
En stor del av Automation Regions aktiviteter, projekt och initiativ utgår från det nyligen etablerade begreppet IndTech. Begreppet beskriver den utveckling som pågår inom industrin just nu, där befintliga automations- och it-system förstärks med nya digitala lösningar. Svenska företag bedöms ha ett bra utgångsläge i denna snabba strukturomvandling men det finns också utmaningar.
– Det enskilt viktigaste utvecklingsområdet för svensk industri är tillgången till relevant kompetens och det krävs stora satsningar, både kring arbetsmarknadens funktionalitet och utbildningsystemets kvalitet, säger Daniel Boqvist, biträdande processledare på Automation Region.
I början av oktober genomfördes konferensen Automation Summit med PiiA Inspiration, där utgångspunkten var IndTech och de möjligheter som nu öppnas. Insikterna från konferensen har summerats i ett IndTech statement som bland annat beskriver nuläget kopplat till den smarta industrin, digital mognad och kritiska utvecklingsområden för svenska företag.
– IndTech är ett område där Sverige har möjlighet att vara världsledande, mycket baserat på vår historia av industriellt entreprenörskap och vår höga it-kompetens, säger Daniel Boqvist. IndTech handlar om att dessa två aspekter möts och då är det viktigt att förutsättningarna finns för företag att växa och vara innovativa.
Tre experter om IndTech
Vi har pratat med tre av de experter som medverkade som talare vid Automation Summit med PiiA Inspiration och här ger de sin syn på utvecklingen inom IndTech och vad som krävs för att svensk industri ska säkra sin långsiktiga konkurrenskraft. Våra experter:
- Elena Fersman, forskningsdirektör inom AI på Ericsson, adjungerad professor på KTH
- Jenny Elfsberg, chef för avdelningen Innovationsledning på Vinnova
- Jan-Eric Sundgren, senior rådgivare på Teknikföretagen
Vilka är de mest kritiska utvecklingsområdena för industrin just nu?
Elena Fersman: Många svenska bolag har historiskt varit framgångsrika med sina produkt- och tjänsteportföljer inom exempelvis telekom, bilindustrin och läkemedelsindustrin. Nu kan vi använda AI för att i högt tempo förbättra våra kunskaper ytterligare och hitta nya värden. Om vi däremot misslyckas med adoptionen av AI kommer våra viktiga industrier halka efter konkurrenterna.
Jenny Elfsberg: Att gå från fysiska produkter till integrerade produkt-service-system med stark digital representation vilket möjliggör spårbarhet, datainsamling och uppdateringar. Mod att utforska och experimentera tillsammans med akademi, forskningsinstitut och andra aktörer. Som ett föregångsland inom hållbarhet bör vi också sträva mot klimatneutral produktion och integrera hållbarhetsmålen i utvecklingsarbete och affärsmodeller.
Jan-Eric Sundgren: Det viktigaste området är klimatfrågan som skapar möjligheter till nya affärer, innovation och engagemang. Sverige kan bli en global ledare inom industriell klimatomställning och här ser jag utvecklingen inom AI, en uppgraderad digital infrastruktur samt en nödvändig kompetensväxling som kritiska förutsättningar.
Hur står sig svensk industri i den globala konkurrensen?
Elena Fersman: Svensk industri kännetecknas av ett starkt teknologiskt ledarskap. Forskningsavdelningar inom bolag och stark samverkan med akademi och forskningsinstitut gör att ny tekniken hamnar i industriella tillämpningarna relativt snabbt. Ett exempel – när nu 5G rullas ut i hela världen jobbar Ericsson Research på att definiera 6G tillsammans med sina akademiska partner. Den globala konkurrensen är dock tuff och vi måste vara noga när vi väljer vilka områden som vi ska satsa på.
Jenny Elfsberg: Vi står oss väl tack vare hög automationsgrad, effektivitet och innovationsförmåga. Vi måste fortsätta att ta forskning till lönsamma affärer och därför är samverkan mellan akademi, forskningsinstitut, startupbolag och gamla stolta industriklenoder viktig.
Jan-Eric Sundgren: Generellt bra skulle jag vilja hävda. Ta Volvo som exempel – idag ett av de mest lönsamma och innovativa fordonsföretagen med en tydlig ambition vad gäller klimatomställning. Den stora utmaningen ligger i att få fler innovativa företag att växa och att säkerställa att det finns nödvändig kompetens inom landet. Därför behövs en industriuppgörelse, något som vi betonar i rapporten Färdplan som Teknikföretagen och RISE med stöd av Vinnova har tagit fram.
Vad är Sveriges största konkurrensfördel?
Elena Fersman: Innovationskraften, den starka samverkanskulturen, pålitligheten och trovärdigheten. Dessa värden genomsyrar utveckling, testning, verifiering, certifiering och produktion. Nu när AI och smart automation tar större och större plats i industriella produkter och tjänster måste vi se till att även vår AI är pålitlig och trovärdig.
Jenny Elfsberg: Vårt demokratiska samhälle – där alla har tillgång till sjukvård, utbildning och karriärmöjligheter –gör att vi känner trygghet och vågar utforska och experimentera. Vi är ett progressivt, kunskapsintensivt, litet land med närhet, internationella samarbeten, korta beslutsvägar och förmåga att driva förändring i ett öppet, ödmjukt innovationssystem.
Jan-Eric Sundgren: För det första så är näringslivets tydliga vilja att bidra till klimatomställningen en stor fördel. Samverkansförmågan mellan olika delar i samhället – mellan företag, akademi, arbetsmarknadens parter och politiken – är god, även om det finns förbättringspotential. Sverige har också globalt framgångsrika företag, en stark basindustri och ett starkt entreprenörskap inom digitala tjänster.