Lyckade automationsåtgärder kräver helhetssyn

Efter en ovanligt varm och solfylld sommar är de flesta av oss tillbaka på jobbet och förhoppningsvis utvilade och redo att hugga tag i höstens utmaningar.

Inför stundande riksdagsval är arbetsmarknaden och jobben en het fråga. Våra svenska företag kämpar ständigt för att höja sin konkurrenskraft och stå sig på en tuff global marknad. Ett centralt verktyg i kampen om att behålla företag och arbetstillfällen i Sverige är automation. Jag skriver verktyg för det är viktigt att komma ihåg att automation är ett verktyg för att förbättra något och inte ett självändamål. Att automatisera garanterar inte heller ökad konkurrenskraft. Nyckeln till en lyckad och lönsam användning av automation ligger i att identifiera rätt typ och rätt nivå av automation för de behov, mål och förutsättningar som finns.

Under mina år som doktorand och forskare på Mälardalens högskola har jag haft förmånen att arbeta med en rad olika företag och samtidigt studera deras sätt att automatisera och arbeta med automationsutveckling. En framgångsfaktor för lyckade automationsinvesteringar är helhetssyn. Detta gäller både över den egna verksamheten och över sättet att arbeta med automation.

En stor del av min forskning har fokuserat på automation inom internlogistik. Internlogistiken är en viktig del av verksamheten och avgörande för att ett företag ska fungera. Trots detta har internlogistiken i vissa avseenden hamnat i skymundan och har traditionellt varit något som företagen fastnar i att drifta snarare än att utveckla. Min forskning har visat att ägarskap och ansvar för internlogistiken ofta är otydligt och att dialogen med de interna kunderna behöver stärkas.

Det saknas insikt i hur det internlogistiska systemet presterar, och än viktigare – hur företaget vill att det ska prestera. Något som är förutsättningar för att på ett lyckat sätt kunna förbättra sin verksamhet, till exempel med hjälp av automation. Att ha en övergripande bild över hur automation passar in i verksamheten för att uppfylla de mål som satts upp både underlättar arbetet och leder till bättre anpassade lösningar och därmed högre avkastning på investeringarna.

I ett av de forskningsprojekt som jag medverkar i jobbar vi tillsammans med företag för att ta fram en strategi som ger riktlinjer för automation och automationsutveckling. Att ta fram en automationsstrategi kräver kunskap om automationstillämpningar, tekniker och utvecklingssätt. Nätverk och kontakter har en betydande roll i byggandet av denna kunskapsbank. Därför är neutrala mötesplatser såsom Automation Region och samverkan med akademin värdefulla eftersom de ger möjligheter att ta del av kunskap, utbyta erfarenheter och samarbeta över företagsgränser. För om det är samarbete som krävs för att behålla jobben i Sverige så tycker i alla fall jag att det är ett av de enklare valen som vi står inför nu under hösten.

Anna Granlund
Forskare på Mälardalens högskola