Robotlyftet – en framgångsrik modell för utveckling
I genomförandet av Robotlyftet har vi mött företag där kunskapen om robotar och automation har varit obefintlig. Vi har också arbetat med företag som har använt robotar under många år men som vill komma vidare i sin utveckling, till exempel genom att förbättra designen av en produkt för fortsatt robotisering.
Gemensamt för de deltagande företagen är dock att de lyfter fram värdet av en kompletterande diskussion med en oberoende part. Så även om programmet omfattar ekonomiska stöd och andra insatser så tror jag att det viktigaste bidraget har varit att vi har kunnat öka företagens trygghet inför de strategiskt svåra val som de står inför.
Robotlyftet initierades av Regeringen för att stödja automatisering och robotisering inom små och medelstora industriföretag. Tillväxtverket har hanterat finansieringen och upphandlat utföraren IUC Sverige AB som samverkat genom IUC-nätverket, Automation Region, Robotdalen, Rise IVF samt Swira. Programmet startade 2019 och avslutas nu vid årsskiftet.
I programmet har vi varit i kontakt med över 2 500 företag. Av dessa har drygt 500 gått vidare med en förutsättningsstudie där en regional IUC-coach har genomfört en bred genomlysning av verksamheten och önskade förbättringsområden. Robotlyftets experter har sedan gjort en bedömning av läget. Kommer insatsen ge rätt resultat? Är det förväntade resultatet rimligt i förhållande till investeringen?
Robotlyftets coacher och experter har varken sålt robotar eller konsulttjänster, de har enbart arbetat för att hjälpa företagen framåt med utgångspunkt i deras specifika situation och utmaning. Många företag behöver se över sitt produktionsflöde eller anpassa sin produkt innan de automatiserar. Vi tittade till exempel på ett case där ett företag ville robotisera ett visst arbetsmoment i produktionen. När vi började räkna på det så visade det sig att en robot skulle bli för effektiv – den skulle klara av ett helt årsarbete på två till tre veckor och sedan stå outnyttjad resten av tiden.
Med förutsättningsstudien som grund och en skarp offert från en integratör har de deltagande företagen sedan kunnat söka automationscheckar från Tillväxtverket. Företag som har haft behov av omfattande organisations- eller produktionsutveckling har vi i många fall kunnat slussa vidare till Produktionslyftet. 35 företag från Robotlyftet har påbörjat Produktionslyftets Startprogram och 10 företag har påbörjat deras 18-månaders utvecklingsprogram. På så vis har vi kunnat erbjuda olika vägar framåt utifrån företagens behov.
Robotlyftets styrka är att programmet har varit aktivitetsinriktat mot företag där de medverkande parterna har haft tydliga roller och funktioner. Vi satte redan från början en gemensam arbetsprocess och rapportstruktur som vi har följt och även förbättrat längs vägen. Tillväxtverket har upphandlat projektet och satt upp tydliga krav på de insatser som ska utföras. De har också förenklat rapporteringen för att få ut så mycket företagsnytta som möjligt av investeringen.
Totalt kostar Robotlyftet 68 miljoner kronor under en treårsperiod. En stor del av den investeringen har redan kommit tillbaka i form av skapad sysselsättning och det är en återbetalning som fortsätter.
Vi har visat att det går att samverka mellan universitet, institut och konsulter på regional och nationell nivå för att stötta näringslivet. Modellen för Robotlyftet kan stå som förebild för ett kommande industrilyft som omfattar utveckling inom produktion, kompetens, marknad och digitalisering. Det krävs ett brett angreppssätt för att vi ska kunna utveckla landets cirka 5 000 tillverkande små och medelstora företag.
Martin Hedman
Projektledare Robotlyftet, IUC Sverige AB