Strategiskt lärande – nyckeln till konkurrenskraft

Ledare · Claudia Olsson, innovationsledare · 2019-09-02

Genomslaget som den digitala förändringen har på våra liv och inom industrin syns inte alltid från dag till dag. Det kan ibland ta tid innan virtuell utveckling eller framsteg inom artificiell intelligens och maskininlärning manifesteras rent fysiskt, genom ny hårdvara och annan infrastruktur. Men när vi tittar närmare på nya tekniker och koncept, och tar oss tid att lära och förstå, så inser vi att förändringstakten är markant.

Den snabba teknikutvecklingen innebär stor potential för aktörer som vågar gå före men den ställer samtidigt krav på kompetensutveckling, talangattraktion och en kontinuerlig utveckling av det egna ledarskapet. De aktörer som underskattar kraften i denna förändring riskerar att inte heller förstå vikten av att anpassa sina organisationsstrukturer och arbetssätt för framtidens krav.

Som individer måste vi själva ta ett allt större ansvar för vårt lärande. Vi behöver avsätta tid för att följa utvecklingen inom våra egna arbetsområden, men även inom angränsande fält. World Economic Forum, där jag bland annat är aktiv inom ”Framtidsrådet för värderingar, etik och innovation”, publicerade förra hösten en rapport som estimerar att varje individ behöver lägga 101 dagar på lärande fram till 2022 för att möta de digitala kunskapsbehoven. Det innebär 3–4 timmars lärande per vecka och person – en utmaning, men inte omöjligt att uppnå om vi kombinerar lärande från olika källor som exempelvis arbetskamrater, onlinekurser och anpassade utbildningsprogram.

På organisationsnivå arbetar vi på utbildningsbolaget Stellar Capacity med att hjälpa företag att skapa utrymme och förutsättningar för strategiskt lärande – kompetensutveckling med sikte på såväl dagens som morgondagens behov. Kompetensen behöver bli mer tvärvetenskaplig än tidigare, genom att vi adderar nya dimensioner till vår förståelse av den digitala utvecklingen. Det kan vara förståelse för digitala framsteg på global nivå, exempelvis i länder som Kina och Indien, uppdaterade affärsmodeller eller digitalt förändringsledarskap.

Inom de flesta organisationer finns det vissa ”pockets of excellence”, spjutspetskunskap som är kopplad till en person eller funktion. Ett sätt att sprida denna kunskap internt är att genomföra en genomlysning av organisationen, att identifiera och engagera personer som får rollen som ambassadörer och kunskapsförmedlare av sin expertis. Det skapar engagemang och momentum för fortsatt kunskapsspridning och lärande.

En omställning till ett mer agilt, anpassningsbart och syftesdrivet ledarskap innebär ofta att organisationer även behöver decentralisera beslutsfattandet – att flytta mandatet och beslutskraften närmare kunden, eller närmare dem som jobbar med förändring. Då är det möjligt att åstadkomma snabbare respons och högre förändringstakt. Jag ser flera bra exempel där företag har minskat sitt fokus på medarbetarnas formella roller och istället satsar på att snabbare möta behoven i sina olika uppdrag, bland annat med mer teambaserade strukturer.

Under det senaste året har jag på uppdrag av Europeiska kommissionen varit engagerad som medförfattare till en vision för den europeiska industrin år 2030. Vid Automation Summit kommer jag att berätta mer om de faktorer som vi behandlat i arbetet och som jag bedömer är avgörande för att utveckla den svenska industrin – och därmed bidra till ett mer konkurrenskraftigt Europa. Jag hoppas att vi ses där!

Claudia Olsson
Innovationsledare och grundare av utbildningsbolaget Stellar Capacity, specialiserat på digital kompetens