Automation Region har under lång tid arbetat för att öka samverkan mellan näringsliv, entreprenörer, investerare, lärosäten och myndigheter. En strukturomvandling av den magnitud vi ser framför oss ställer tuffa krav på att utbildningsystemet kan ställa om och ställa upp med utbildningar och kurser som möjliggör en god nationell kompetensförsörjning, men även att Sverige erbjuder goda förutsättningar att rekrytera internationellt. Vi ser att vi på Automation Region med våra erfarenheter av samverkan kan bidra i den utveckling som nu behöver ske.

Arbetsförmedlingen uppskattar att 21 procent av dagens arbetade timmar i Sverige kommer automatiseras under de kommande tio åren, motsvarande drygt en miljon jobb. Samtidigt förväntas automatisering och ett antal samhällstrender leda till 1,3 miljoner nya jobb fram till år 2030. Det handlar om arbetstillfällen för att skapa den nya tekniken och för att använda den, men även om arbetstillfällen som tillkommer indirekt av ökad tillväxt och ökade inkomster. Automationslösningar kan även vara en viktig pusselbit för att förbättra arbetsmiljön i tunga och slitsamma arbeten.

Det är inte bara i företagens direkta verksamhet som nyttan av automationslösningar blir tydlig i form av ökad produktivitet och resurseffektivitet. För att klara de stora utmaningar som bland annat klimatförändringar och en åldrande befolkning innebär för vårt samhälle behöver vi använda innovationskraften hos industriföretagen och deras medarbetare.

Inom ramen för mitt ansvar för Automation Regions forskning- och innovationssatsningar arbetar jag mycket med frågor som rör det svenska forskningssystemet. Sverige tillhör sedan länge de länder som satsar mest på FoU i förhållande till BNP och enligt SCB står näringslivet för 71 procent av satsningarna. Men andelen företag som är positiva till förutsättningarna för investering i FoU i Sverige minskar kraftigt. I IVA:s FoU-barometer år 2020 svarade 69 procent att det svenska FoU-klimatet är ”bra” eller ”mycket bra”. Året innan var andelen 83 procent.

Det finns ett glapp mellan nuvarande forskningssatsningar och det marknaden efterfrågar. Glappet har minskat genom de strategiska innovationsprogrammen och långsiktig uppbyggnad av kompetenscentra. Dessa satsningar har visat sig vara effektiva med potential att utvecklas vidare för att möta samhällsutmaningar, stärka konkurrenskraft och hållbar utveckling samt attrahera fler företag att förlägga sina FoU-investeringar till Sverige. Men samverkan mellan näringsliv och akademi behöver fortsatt stärkas och rörligheten däremellan måste öka.

Svenska företag är beroende av smarta automationslösningar för att stärka sin konkurrenskraft på en global marknad och ställa om till en mer energieffektiv tillväxt. Sveriges konkurrensfördelar är ett högt tekniskt kunnande, forskning i världsklass och ett innovativt näringsliv. Vårt välstånd är byggt på innovativa och framgångsrika exportföretag som kontinuerligt förnyar och ställer om produktion och produkter i takt med att marknaderna förändras. För att kunna behålla Sveriges konkurrenskraft behöver vi satsa mer på att utveckla dessa förmågor.

Automation Regions medlemmar är verksamma inom många områden och inkluderar såväl lärosäten, internationella storföretag, små- och medelstora företag och innovativa startupbolag. Tillsammans skapar vi förutsättningar för automationstillämpningar i världsklass och bidrar till att öka förståelsen kring utvecklingen inom automationsområdet.

Var med oss på resan mot ett konkurrenskraftigt och hållbart Sverige. Join the IndTech movement!

Regeringen via Tillväxtverket har gjort en fantastisk satsning på programmet Robotlyftet som hjälper små och medelstora industriföretag att automatisera och digitalisera. IUC driver programmet och vi på Automation Region är med och levererar utbildningar för ledningsgrupper och produktionspersonal.

Deltagarna i Robotlyftet är mycket nöjda och ger de olika insatserna toppbetyg. Trots det märker vi att många mindre företag inte verkar ha möjlighet att prioritera utbildning och andra investeringar för framtiden. Under våren har vi upplevt att det är svårt att få in deltagare till Robotlyftets aktiviteter. Produktionen här och nu måste prioriteras, effektivisering och utveckling får vänta.

En nyligen genomförd undersökning bland 1 000 företagsledare i industrin ger en tydlig bild – så gott som samtliga säger att det saknas kompetens för att ställa om produktionen. Men hur ska vi kunna åstadkomma ett kompetenslyft när organisationerna är slimmade och den svenska industrin går på högtryck?

Här är några av mina funderingar:

  • Det finns ett stort utbud av utbildningar som kan stödja digitalisering och automatisering men vi kanske är för dåliga på att beskriva nyttan för företagen?
  • Eftersom det är svårt att avsätta tid så måste vi vara kreativa och testa nya upplägg. Till exempel korta utbildningspaket som deltagarna kan arbeta med när det passar dem.
  • Frågan om omställning för framtida konkurrenskraft måste prioriteras på högsta nivå i företagen. Därför bör vi bli bättre på att marknadsföra utbildningar och andra insatser mot styrelse och vd.
  • Ett automatiseringsprojekt är ofta en stor investering som kan ta flera månader att förankra och genomföra. Automation Regions verktyg för beställarkompetens kan hjälpa företagen att lyckas med sina projekt.

Det krävs investeringar här och nu för att den svenska industrin ska kunna vara konkurrenskraftig även i framtiden. Kontakta gärna mig om du vill veta mer om hur vi arbetar med dessa frågor, eller om du har egna idéer som kan hjälpa oss framåt.

Hur leder vi den organisatoriska utveckling som krävs för att dra nytta av AI? Vi arbetar just nu med att skapa nya nationella och internationella samverkansstrukturer för att applicera och utveckla innovationsledningsprocesser som kan hjälpa oss att tillvarata de nya möjligheterna. Det gör vi genom att knyta samman industri, akademi, forskningsinstitut och intresseorganisationer för den svenska industrins utveckling. Vår ambition är att skapa förutsättningar för olika aktörer och intressenter att samarbeta och bidra till svenska företags uppväxling mot starkare AI-förmågor.

På nationell nivå leds arbetet av Automation Region och RISE men målet är att skapa en plattform där fler svenska aktörer kan ansluta sig för att öka det gemensamma värdeskapandet. Att etablera samverkansstrukturer – som vi ser som nödvändiga om Sverige ska kunna ta en ledande position inom AI-utvecklingen –  kan ta tid och kräver tålamod. Vi ser dock många potentiella synergier som kan skapa skapa stor nytta för den svenska industrin.

Vi har ett intresse att samverka med alla typer av industriella och industrinära organisationer. Kontakta gärna mig eller Helena Blackbright på Automation Region om du är intresserad att ta del av mer information eller diskutera möjliga samarbeten.

AI är sedan flera år tillbaka en aktuell fråga för alla företag och organisationer, oavsett om det är ni själva eller era konkurrenter som har satt den på agendan. Ständigt närvarande och avgörande för allt ert framtida arbete – hur ni gör, för vem, av vem, hur ni lever, levererar och konkurrerar.

Tidigare erfarenheter visar att det är svårt att skapa önskad nytta med AI-relaterade projekt utan att samtidigt arbeta med organisationens förutsättningar för att hämta hem värdet av insatsen.

Nu samlar vi ett antal företag som är intresserade av att öka värdeskapandet av sina AI-relaterade projekt.

Initialt söker vi företag som vill delta i en diskussion kring sitt nuvarande arbete med att implementera AI. I ett andra steg ges möjlighet att delta i projekt där vi arbetar vidare med kartläggningar, erfarenhetsutbyte och diskussioner kring organisatoriska förutsättningar – hinder och möjligheter – för ökad nyttohemtagning.

Vi vänder oss till stora och små företag som arbetar aktivt med att förbereda eller implementera AI-relaterade projekt. Vårt fokus är att snabbt bygga förståelse för den operativa problematiken som är kopplad till företagens AI-satsningar och hur förutsättningarna kan förbättras. Upplägget skräddarsys utifrån de medverkande företagens förutsättningar.

Projekten genomförs av RISE, Blue Institute, det strategiska innovations­programmet PiiA samt Automation Region.

Låter det intressant? Kontakta gärna mig så berättar jag mer!

Mitt första möte med Automation Region var när jag och några kollegor medverkade vid ett frukostmöte och berättade om vårt arbete med tjänsteinnovation vid Mälardalens högskola. Ett första möte blev sedan flera – seminarier och föreläsningar för Affärsutvecklingsgruppen där jag nu är medlem. Ett par minuters scentid visade sig vara en dörröppnare för nya kunskaper och värdefulla kontakter med nyckelpersoner hos Automation Regions medlemsföretag.

Inom ett av våra forskningsområden, tjänsteinnovation, behövde vi data att forska på. I ett utbyte med Automation Regions medlemsföretag fick vi vår data och företagen fick hjälp att utveckla nya affärslogiker och affärsmodeller. Det är som man brukar säga en win-win. Automation Region är fenomenalt när det kommer till att knyta kontakter, en neutral arena som kopplar samman företag, näringsliv och offentlig sektor.

Aktiviteterna jag deltar i är riktigt bra kompetensutvecklingstillfällen. Vid Automation Regions frukostmöten, utvecklingsmöten och andra aktiviteter lär jag mig alltid något nytt – historier och exempel som jag kan delge mina studenter. Jag brukar tänka att exemplen är som spikar i väggen och teorierna är som tavlor som hänger på spikarna. Det är svårt att hänga tavlorna utan spikar.

Mitt personliga intresse just nu är att förstå hur innovation bedrivs på ett annat sätt än genom produktinnovation. Jag brukar förklara det med kaffeexemplet; jag som kund är intresserad av att dricka en riktigt god kopp kaffe. Jag bryr mig inte om malningen och paketeringen, utan jag vill att kaffet ska smaka bra och upplevelsen när jag dricker kaffet ska vara perfekt. Jag är intresserad av värdet under användandet. Min uppfattning är att många företag försöker åstadkomma en riktigt god kopp kaffe, men fortfarande fokuserar på att enbart leverera ut kaffepaket.

Denna, dagens industriella logik med ett outputbaserat synsätt på värde räcker inte för att förklara och ta tillvara de större värden som finns inom räckhåll. En ny lastbil som rullas ut ur fabriken är inte bara en lastbil – det är ett IT-system på hjul som tillsammans med alla inblandade aktörer skapar värde under transporterna. Att använda begrepp och förklaringsmodeller inom området tjänsteinnovation kan vara ett sätt att stötta företag i denna utveckling. Vi rör oss från den traditionella värdekedjan till ett nätverk av relationer där vi tillsammans kan skapa ett större värde som kommer alla inblandade aktörer till del. Detta är speciellt viktigt när fler och fler processer flyttar in i den digitala världen, där finns inga fabriker men vi envisas med att ändå försöka förklara det som sker där med traditionell industriell logik. Något annat behövs! Det kommer troligen ett projekt mellan Mälardalens högskola, Automation Region och Almi som råder bot på det under våren 2020.

Mod, det mellanmänskliga och konsten att välja rätt

Den sista tidens möten med människor som delat med sig av idéer, tankar och reflektioner kring en allt mer automatiserad industri har gett mig förnyad kraft i arbetet med att utveckla arenor för dialog. Jag slås samtidigt av att det krävs mod i dessa samtal. Mod att öppna upp kring utmaningarna vi står inför. Mod att visa sig sårbar i diskussionen kring utmaningarna vi själva upplever.

För att göra det som krävs när vi surfar på den digitala transformationsvågen kan vi inte stå ensamma, det har vi förstått. Men var börjar vi för att vara en av morgondagens vinnare? Jo, hos oss själva, i ledarskapet och medarbetarskapet.

Att utgå från oss själva, rikta den makt vi har som ledare till att påverka förutsättningarna för att göra skillnad. Nyttja vårt mandat att som enskilda individer påverka omställningen är avhängt. Livslångt lärande har aldrig varit viktigare. Det sägs att 47 procent av våra jobb kommer att försvinna genom automatisering. Men hur realistisk är den summan i realiteten? Är det jobben som försvinner, eller är det arbetsuppgifter som byts ut?

För en tid sedan deltog jag vid ett forum arrangerat av tankesmedjan Futurion där bland annat Carl Benedikt Frey, Oxford University, presenterade en studie som genomförts på över 700 yrkesgrupper. Han lyfte särskilt områden som vi tidigare inte anat skulle vara föremål för digital revolution. Är det annorlunda nu jämfört med tidigare revolutioner? Nej inte nämnvärt, dock är förutsättningarna bättre idag eftersom produktionen av nutidens varor är behagligare och mer hållbar. Omställning är en del av vår historia, vi har det i vår DNA. Han påminner oss om att dra nytta av de erfarenheter som globaliseringen har gett oss. Vi får inte göra om misstagen som leder till segregering och stora skillnader. För att hitta lösningarna som gör skillnad krävs dialog och förmågan att lära av varandra.

Risken att göra för lite och för sent är stor menade en annan klok forskare, Vinit Parida vid Luleå universitet, när han talade om nya tidens affärsmodeller vid ett möte som vi arrangerade i Västerås för en tid sedan. Att leverera trygghet i en förändring är ledarens skyldighet. Det gäller inte minst strategiska satsningar som regering och myndigheter ansvarar för. Makten att driva utvecklingen framåt och påverka måste vi hantera på rätt sätt som ledare. Det är inte tekniken som gör omställningsjobbet, det är vi människor. Tillsammans.

Det är svårt, men vi har inget val. Alla som har förmånen att vara en ledare i denna oerhört spännande revolution behöver forum och mötesplatser. Vi behöver lära av varandra, lyssna till goda exempel och konkreta tips. Ett sådant forum är Automation Summit den 9 oktober. Varmt välkommen!

Ekosystem och hållbarhet slår högst i Almedalen

En vecka för alla som tycker något om något, i det stora och i det lilla. Almedalsveckan på Gotland. Automation Region var där för strategiska möten, kunskapsspridning och inspirationsinhämtning. Det fick vi, men vi fick så mycket mer! Tack för alla möten med nya och gamla bekantskaper. När vi nu ska sammanfatta veckan så är det ett sammelsurium av intryck och tankar.

Hållbarhet och klimat genomsyrar allt som händer i Almedalen, det märks att ämnet är angeläget. Det läggs till som ett filter på föreläsningar och paneldebatter. Det behövs dock mer djuplodad kunskap och mer nyanserade frågeställningar – många fastnar i ett ytligt ställningstagande. Här kan automationsteknik erbjuda lösningar för energioptimering.

Vi ser att artificiell intelligens fortfarande är ett hett ämne, många pratar om det men få har konkreta och reella användningsområden som mindre företag och offentlig verksamhet kan dra nytta av. Möjligheter som tekniken erbjuder börjar få verkliga användningsområden men implementeringen är komplicerad och tar tid. Vi måste hitta vägar för att snabbare gå framåt, våga lite mer och lyfta blicken.

En komplex omvärld kräver vänner – ord som samverkan, ekosystem och partnerskap duggar tätt mellan tälten i Almedalen, alla vill jobba ihop med alla. Strävan efter att hitta områden där företagen har monopol har gått mer åt att hitta ytor där de likt kugghjul jackar in i varandra. Som en effekt på det upptäcker allt fler det kontraproduktiva i att dela upp statliga utlysningar i många små insatser fördelade per län eller kommun. Nu vill både företagen och myndigheterna att satsningarna ska göras nationella för att hitta områden där hela Sverige AB har gemensamma intressen.

Sverige är mitt i en stor kompetensutmaning. Kan vi inte attrahera och utbilda den kompetens vi behöver kommer vi att bli omsprungna av andra länder, och våra företag kommer att flytta utomlands. Ett nytt synsätt kring utbildning är ett måste och omställningstiden för läroplaner och kursplaner måste vara kortare.

Ovanpå detta vajar en stormhatt som består av politiken, lite vid sidan av och lätt på svaj. Det behövs samsyn, ökad samordning med ett systemtänk. Departementen och de statliga direktiven riskerar att bli motstridiga när mål och intressen ställs mot varandra. Här efterfrågas en enklare och mer sammanhållen statsförvaltning som kan underlätta både interna och externa initiativ. Ett komplext och gammalt system för lagar och skatteregler ställer till det för innovativa företag som gör allt för att upprätthålla Sveriges konkurrenskraft. Politiken behöver bli mer verksamhetsnära och jobba med företagen – hitta en plats i ekosystemet, bli en kugge i kugghjulet.

När det nu är dags att lämna ön så gör vi det med ett leende på läpparna. Vi vet att vi kan påverka och vi förstår att det jobb vi lägger ner gör skillnad. Dags att bygga ekosystem!

Automation Region avger sitt klimatlöfte hos IVA. Foto: Helena Jerregård

Lyft blicken och driv den digitala transformationen

Den digitala transformation som vi befinner oss mitt i medför och kommer under en lång tid framöver att innebära stora förändringar som vi alla på ett eller annat sätt berörs av. För att de förändringar som sker ska vara så bra som möjligt för vår industri, vårt samhälle och för oss människor är det ytterst viktigt att vi lyfter blicken och aktivt leder den förnyelse och förändring som sker.

Eftersom vi med all säkerhet vet att den digitala transformationen ställer oss inför situationer, möjligheter och utmaningar som leder till lösningar vi aldrig tidigare stått inför blir innovationsledning en allt mer viktig funktion. Automation Region deltog därför även i år på konferensen ISPIM - International Society for Professional Innovation Management. Dels för att bevaka områdets utveckling och dels för att aktivt delta i utvecklingen.

Tillsammans med Stoyan Tanev, docent vid Carleton University i Kanada genomförde Automation Region två rundabordssamtal och höll i en workshop. Vi ledde även tre sessioner där åhörarna fick ta del av resultat och erfarenhet från sex forskningsprojekt och tre industriprojekt. Fokus för samtliga aktiviteter som Automation Region drev var relaterade till den påverkan som artificiell intelligens har på Innovationsledning.

Spaning från Hannover

Fint att se Sverige som partnerland här på Hannover Messe och det märks att det ger bra spridning av den kapacitet och kompetens Sverige har. Extra stolta är vi över att vara värdar för Swedish Automation Pavilion. Tyskland är en viktig marknad för svensk industri och att skapa innehåll genom samarbeten över gränserna tror jag kan stärka vår konkurrenskraft ytterligare.

Vätgas och bränsleceller är verkligen stort här i Tyskland. Norge har kommit en bra bit på väg och Sverige måste satsa mer på för att vara med på tåget. Det är tekniker som utgör ett viktigt komplement till batterier.

Kina kommer starkt inom alla områden och går all-in! Har de inte redan allt så kommer de att ha det. Vi i Sverige kan konkurrera genom erfarenhet och användning av tekniken. Det gäller nödvändigtvis inte att vara först med själva tekniken utan att vara smartast i användningen.

Industri 4.0 nämns knappt numera utan det är automation och it som gäller. Digital twins, IoT, trådlöst, 5G, energieffektivitet, hållbarhet och andra ”gröna” budskap, massor av robotar inklusive humanoider samt elektrifiering.

Dags att börja göra nu istället för att bara prata! Det sker nu och det gäller att hänga på. Det gäller att få ut största möjliga effekt av allt det tillgängliga. Göra och göra tillsammans – konkret samverkan. Det var också budskapet från Sveriges statsminister, Stefan Löfven, som öppningstalade på mässan. Det kompletterades med ett Triple Helix-perspektiv vid ett möte i den svenska automationspaviljongen där Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, Paul Pettersson, rektor vid Mälardalens högskola, Eva Lilja, näringslivsdirektör på Västerås Stad, Johan Söderström, Sverigechef på ABB, och vår processledare Catarina Berglund deltog.

Den nödvändiga samverkan kanske rentav kräver att vi hittar nya mål för framgång istället för att mäta enbart BNP och andra finansiella nyckeltal, som BMW:s styrelseledamot Simone Menne uttryckte det.

Behovet av en operativ modell som aktiverar hela organisationen

Det som skiljer de ekonomiskt mest framgångsrika företag från andra är hur snabbt de kan utforma, genomföra och anpassa sina strategier – eller snarare hur snabbt de kan anpassa de operativa verksamheterna till ständigt förändrade förutsättningar.

För att strategin ska vara effektiv kan den inte frikopplas från den operativa verksamheten och framför allt inte isoleras till separata initiativ i olika enheter. Istället krävs en helhetssyn där alla delar av organisationen bidrar både till den gemensamma målsättningen, men också till hur de bidrar till att stärka varandra.

Behovet av att visualisera kundresan betonas ofta för att förstå hur kunden interagerar med olika ansträngningar genom olika steg som kunden går igenom i kontakt med organisationens erbjudande. Det kan definitivt vara användbart att visualisera kundresan i vissa lägen, men det sekventiella processtänkandet räcker inte för att kartlägga organisationens komplexa interaktioner mellan strategi och operation.

Det operativa husets arkitektur – Automation Regions modell som vi har tagit fram för att visualisera vårt strategiska arbete.

Svårigheten i att genomföra förändringar i strategi och organisation återfinns sällan i organisationens grundläggande struktur. Istället är utmaningen att effektivt aktivera hela organisationen för att leverera på strategin. Även om de flesta företag nog skulle påstå att den operativa verksamheten är central för organisationen, skulle jag vilja påstå att den operativa modellen oftast uppstår som en följd av ett slumpvis och oreflekterat iterativt arv.

Att bygga en operativ modell betyder inte att förutsäga alla beslut eller skapa rutiner för varje tänkbart tillfälle, snarare handlar det om att visualisera ett antal grundläggande principer som möjliggör snabbt och anpassat beslutsfattande. För att verkligen aktivera hela organisationen måste alla delar ses i sitt rätta sammanhang och dess integration baseras på verkliga förutsättningar.

Organisationer som är kontraproduktiva i förändringsprocessen och baserar sina modeller på andra organisationers verksamhet eller förenklade managementfilosofier, utan en tydlig bild av sina egna operativa risker, kommer märka att det inte är ett förhållningssätt som är hållbart över tid. Istället måste varje organisation förstå sig själv och sina egna unika förutsättningar i byggandet av sin egen operativa modell.