Från soptipp till business

Föreställ dig rubrikerna om enbart 60 procent av allt stål som tillverkas i Sverige kunde säljas medan resten hamnade på soptippen. En bransch som står för åtta procent av våra utsläpp. ”Ofattbart!” skulle du troligtvis tänka då – och det är precis så jag vill att du ska tänka om överproduktionen i textil- och modebranschen. Den utgör nämligen tio procent av våra globala utsläpp samtidigt som 40 procent av allt som tillverkats aldrig kommer till användning. ”Ofattbar potential!” tänker du väl nu?

Efter ett besök hos vännerna på Science Park Borås tar jag med mig nya perspektiv som jag gärna vill dela med er. Låt oss börja med utmaningarna.

  • Textilbranschen är bland de fem värsta när det gäller nedsmutsning
  • 80 procent av textilier globalt hamnar på soptippen
  • 10–20 procent  av kläderna återanvänds i Sverige och enbart 1 procent återvinns på fibernivå
  • 50 procent av utsläppen tillkommer efter produktionen av råmaterialet/fibern

Stora utmaningar som alla är miljömässigt, socialt och ekonomisk ohållbara. Dels behöver vi en beteendeförändring – vi måste helt enkelt använda det som redan är producerat och drastiskt minska vår överkonsumtion. Och dels behöver vi få till mer hållbara produktionskedjor med hög transparens och cirkulär design. Så låt oss nu gå vidare till potentialen inom textilindustrin.

  • Svenska modebranschen omsatte 380 miljarder (2019) och vill satsa mer i Sverige
  • EU:s nya textilstrategi och lagstiftning ställer högre krav på spårbarhet och avfall vilket gör smart produktion, cirkulära affärsmodeller och transparenta värdekedjor till heta områden
  • Applicerbar teknik från industrin finns redan tillgänglig, som AI, sensorer och robotar
  • Ökad efterfrågan på lokalproducerade, unika plagg

Och slutligen, för att citera Ellen Flybäck, projektledare på Science Park Borås:

– Det är viktigt att komma ihåg kraften i mode som uttryck och konstform, att spegla omvärlden och förmedla vem man är. Det är motorn till varför så många människor älskar mode och kläder, som helt enkelt gjort det här till en mega-industri.

Tillsammans med Science Park Borås vill vi på Automation Region ta tillvara på den här potentialen. Det finns ett enormt värde, både att bidra till minskade utsläpp och att faktiskt driva business för våra medlemmar. Det gör vi genom projektet Mikrofabriker som i dagsläget består av två ben – vi undersöker potentialen med småskalig produktion för textil- och modebranschen samt hur vi kan återanvända redan producerad textil.

Med hjälp av industriell teknologi (IndTech) ska alltså mindre, anpassade kollektioner med cirkulär design och transparenta värdekedjor skapas. Den flexibla automationen gör att den så kallade mikrofabriken snabbt kan ställa om och producera kundanpassade produkter nära slutkunden. Vi har även skapat en så kallad svart låda – inspirerad från flygplanens svarta låda – för att kunna spåra vilken miljöpåverkan textilerna har haft under värdekedjans gång.

Slutligen, och kanske det jag själv tycker är allra coolast, är den re-make-maskin som är på gång. Det är alltså ett system som med hjälp av robotik, sensorer och AI ska kunna identifiera defekter på ett plagg, bedöma vilken åtgärd som krävs för att göra plagget attraktivt i handeln och sedan genomföra själva åtgärden. Helt automatiskt och oberoende av människor. Supercoolt, om du frågar mig! Plagget får ett längre liv, en unik design och mindre miljöpåverkan. Win, win, win!

Efter mitt besök i Borås känner jag mig full av energi och inspiration. Och om du också vill lära dig mer om det här projektet och det senaste kring re-make-maskinen så vill jag välkomna dig till vårt lunchseminarium den 2 februari. Du kan välja att delta på plats i Västerås eller via länk – läs mer och anmäl dig här!

“Collaboration is the new innovation” …

… Sa en gång en vis person, och visst är det så! Under Automation Summit blev det mer tydligt än någonsin att innovation sker i gränsöverskridande samverkan och att tiden då forskning och innovation skedde i slutna rum är förbi.

Det är när näringsliv, entreprenörer och investerare, akademi och myndigheter möts som vi hittar lösningar på de stora komplexa utmaningarna. Och det är just i det mellanrummet – mellan alla dessa olika organisationer och verksamheter – som Automation Region verkar för att leda utveckling på systemnivå och bidra till att regionala styrkor blir till nationella resurser som sedan kan användas i en internationell kontext.

Under konferensen var det särskilt intressant att ta del av talarna som visar på hur det inte längre är gångbart att prata branscher som separata enheter. Teknologier, utmaningar och behov är gemensamma och det är först när vi delar lärdomar och erfarenheter med varandra som vi kan skapa en exponentiell utveckling. Många organisationer ser sina egna utmaningar som unika för just deras bransch, men putsar man lite på ytan är det oftast mer som är lika än olika. Mötesplatser som Automation Summit och plattformar som Automation Region fungerar som en sorts neutral basstation där vi kan mötas, planera och dela med oss av erfarenheter inför den klättring som väntar mot toppen.

TACK till er alla som gjorde Automation Summit 2022 till en fantastisk konferens! Nedan hittar ni  länkar till inspelningar från konferensen.

Ta del av material från konferensen igen

Automation Summit – intervjuer →

Se föredragen från Automation Summit här →

Automatiserade logistikcenter – Johan Rösler och Peter Landenberg, Langebaek Consulting
Nyckelspelare i ett framtida energilandskap – Lukas Wärend Ewerlöf, Sigholm
Building moonshots and how to get started – Tamare Carleton, Stanford University

En kort analys av trenderna hos företagen som ställde ut inom Factory Automation på SPS-mässan i Tyskland.

Hemmaspelaren Siemens hade givetvis slagit på stort och stod ut bland de 1500 utställarna med en monter stor som en halv fotbollsplan. Inom verksamheten finns en rad framgångsrika produkter och lösningar inom styr- och drivsystem och lågspänningsutrustning för att nämna några.

Ett exempel är det välkända automationssystemet Simatic som funnits sedan mitten av 80-talet. En hårdvara med hög kvalitet, bredd i applikationsområden och välkänd för montörer, produktionspersonal och konsulter. Automationssystemet är en viktig tillgång i Siemens portfölj och under det gångna året berättar den svenska försäljningsorganisationen att det har varit ett all-time-high-år – igen – med mer såld hårdvara än någonsin förut.

Men. Det är inte Simatic som visas upp på mässan. Inte heller mängder av drivsystem, lågspänningsställverk eller annan hårdvara inom operationell teknik (OT). I stället upptogs tre fjärdedelar av hemmalagets planhalva av plattformar och kommunikationslösningar för Internet of Things, molntjänster och industriell BlueTooth. Edge Computing framhölls liksom AI och machine learning. Dessutom presenterades mjukvaror för konstruktion och projektering.

Alltså ses en ganska kraftig exponering av lösningar inom Industrial Technology (IndTech) – det vill säga att kompetens och nya digitala lösningar kombineras med OT och traditionell it från industrin för att göra den mer smart, säker och hållbar. Och det är inte enbart hos Siemens vi kan se den här förflyttningen. Jag skulle vilja framhålla att samma förskjutning av fokus kunde ses hos de flesta automationsleverantörerna i Nürnberg. Många har tagit fasta på den digitala transformationen – eller DX som vissa kallar det.

Det är en genomgripande förändring som industrin påbörjat. Min bedömning är att det är relativt komplicerat att ömsa skinn på det här sättet och att det kvävs samarbete, mod och en öppenhet för nya kompetens- och applikationsområden.

De traditionella produkterna, OT, som nämns i exemplet med Siemens fortsätter vara otroligt viktiga för att ge stabilitet och kassaflöde till företagen vilket gör att säljorganisationerna behöver utökas med resurser och strategier för att även ta IndTech ut på marknaden. Och då kommer vi till frågan: Vem är målgruppen för IndTech? Är IndTech-säljarens målgrupp samma som styrsystemssäljarens? Eller är det i stället till IT-avdelningen, process-dito eller varför inte ekonomerna som IndTech ska rikta sin kommunikation till?

Värdet av IndTech sträcker sig långt bortom den producerande enheten och genomlyser både affärsmodeller, arbetssätt, organisation, ledning och styrning. Oavsett hur vi definierar målgruppen kan vi i alla fall konstatera att den som väljer att ta IndTech på allvar har allt att vinna.

Avslutningsvis vill jag också rekommendera skriften ”SWEDISH INDTECH 2021” av Örjan Larsson. Utgiven av Automation Region, Blue Institute och PiiA.

Tänk om vi lika snabbt kunde överföra kunskap, förändra metoder och organisationer som vi kan utveckla teknik. Människor och teknik i symbios. Hur hade vårt samhälle sett ut då? Skulle det vara bra eller hade det bara skapat kaos?

Efter spännande möten med andra verksamheter och människor med andra perspektiv under Scanautomatic så är det tydligare än någonsin: tekniken finns. Det är i stället förutsättningarna för att implementera och använda tekniken som behöver komma på plats.

Men att skapa rätt förutsättningar i komplexa miljöer är inte gjort i en handvändning – eller hur? Därför frågade jag min kollega Helena Blackbright, doktor i innovationsledning, om hennes tankar kring teknikutvecklingen och förutsättningarna för svensk industri.

Foto av Helena Blackbright
Min kollega: Helena Blackbright, doktor i innovationsledning.

– Ny teknik förändrar i grunden upplevda behov och värdeskapande processer. För att det ska fungera ställs helt nya krav på hur lösningarna integreras i våra organisationer och samhället. Ju mer de nya lösningarna skiljer sig från det vi gjort tidigare desto större blir behovet att också bete oss på ett nytt sätt, organisera oss annorlunda och skapa möjligheter för helt nya samarbetsformer. Alla de diskussioner jag haft under Scanautomatic speglar detta på ett näst intill övertydligt sätt – de största behoven just nu är inte tekniska. Det handlar snarare om att organisera för banbrytande förändring och möta nya behov, skapa värdeskapande processer och demontera gamla strukturer, svarar Helena.

Det är där innovationsledningen kommer in. Ta till exempel FinTech och hur det har påverkat både bankerna och samhället. Där har teknikutveckling som Bankid och Swish skapat organisationsförändringar inom banken, kompetensbehovet har skiftat, processer för transaktioner förändrats och användningen har helt fundamentalt transformerats. Samma typ av utveckling ser vi nu inom industrin – det är det vi kallar IndTech.

IndTech – alltså Industrial Technology – innebär att kompetens och lösningar från it-branschen appliceras i industrin för att göra den mer smart, säker och hållbar. Branschen omsätter idag 105 miljarder kronor, eller hela 238 miljarder kronor, beroende på hur vi räknar. I runda slängar är det i nivå med basnäringarna, men med högre tillväxttakt och lönsamhet – en framtidsbransch för Sverige att ta vara på.

– För att göra det behöver vi tillsammans betrakta frågan ur ett större perspektiv och här behöver vi förstå att trots att det är bråttom så är vi kanske som snabbast när vi är långsamma. Nu är tiden då vi mer än någonsin behöver lära av varandra – internt i organisationen och mellan organisationer och branscher. It behöver förstå industrins utmaningar och industrin behöver förstå möjligheterna inom it. Kunder behöver utbildas för att köpa och säljare behöver förstå nya branschers gamla strukturer. Ekonomer behöver förstå hur nya processer skiljer sig från gamla produktionsprocesser och produktionsplanerare behöver förstå de organisatoriska effekterna av helt nya produktionssätt. Strateger behöver förstå de kortsiktiga operativa konsekvenserna av radikal förändring och operativa medarbetare måste prioritera långsiktig lönsamhet, berättar Helena.

– Kort sagt är vi i förändringsprocessens mest spännande, och kanske mest krävande, fas. Fasen då vi sätter formerna för vår framtid med fokus på att utveckla helheten – samhället, industrin och organisationen – inte delarna. En fas av ödmjukhet och fokus byggd på öppenhet, prestigelöshet och gränsöverskridande samarbete, sammanfattar Helena.

Det är här mina fantastiska kollegor inom Automation Region kommer in. Med stor kompetens, ett brett nätverk och en sann vilja att bidra till svensk industri driver de en oberoende plattform som delar kunskap och hittar vägar framåt för samarbeten i komplexa miljöer. För let’s face it, citatet ”kunskap är makt” kommer nog alltid vara aktuellt. Genom att samverka över gränserna och dela med oss av kunskap kan vi stärka kompetensen inom IndTech och skapa förutsättningar för att implementera teknik – men också innovativa processer, organisationsstrukturer och metoder – som alla gynnar den svenska konkurrenskraften.

Och det börjar i mötet mellan dig och mig – som på mässor som Scanautomatic. Så hör av dig till mig och mina kollegor på Automation Region så hjälps vi åt att möta den svenska industrins utmaningar!

Medskick till den nya regeringen: IndTech stärker svensk konkurrenskraft.

Men tekniken i sig är inte den enda lösningen. Vi behöver addera ytterligare ett antal ingredienser som samarbete, kompetensförsörjning och ökade investeringar i FoU – förutsättningar som underlättar industrins digitaliserings-, och inte minst, hållbarhetsresa. Först då bidrar vi till en stark, hållbar och konkurrenskraftig industri som lägger grunden för ett blomstrande samhälle.

IndTech, en förkortning av Industrial Technology, är ett relativt nytt begrepp som innebär att kompetens och lösningar från it-branschen appliceras i industrin för att göra den mer smart, säker och hållbar. Branschen omsätter idag 105 miljarder kronor, eller hela 238 miljarder kronor, beroende på hur vi räknar. I runda slängar är det i nivå med basnäringarna, men med högre tillväxttakt och lönsamhet. Enkelt uttryckt: En fantastisk framtidsbransch för vårt land.

IndTech-branschen har alltså potential att stärka de svenska finanserna, bidra till välfärden och genom industrins gröna omställning i kombination med tillgången på fossilfri el också skapa ett mer hållbart samhälle – så väl lokalt som globalt.

Ingredienserna som politiken nu behöver bidra med framåt är framför allt;

💰 Investera och skapa attraktion för forskning och utveckling.
💡 Stärka kompetensförsörjningen inom IndTech.
🤖 Ta täten i digitaliseringen.
🌱 Underlätta industrins klimatomställning.

På Automation Region jobbar vi med gränsöverskridande – allt för att öka hela Sveriges konkurrenskraft. Och vi vet att kompetensen, viljan och resurserna finns hos våra svenska företag.

Nu måste den nya regeringen ta sitt ansvar för att öka takten i industrins omställning. Ge oss, våra medlemsföretag och samarbetspartners förutsättningarna, så ser vi till att leda the IndTech movement – för industrins, och Sveriges bästa.

Automation Region har under lång tid arbetat för att öka samverkan mellan näringsliv, entreprenörer, investerare, lärosäten och myndigheter. En strukturomvandling av den magnitud vi ser framför oss ställer tuffa krav på att utbildningsystemet kan ställa om och ställa upp med utbildningar och kurser som möjliggör en god nationell kompetensförsörjning, men även att Sverige erbjuder goda förutsättningar att rekrytera internationellt. Vi ser att vi på Automation Region med våra erfarenheter av samverkan kan bidra i den utveckling som nu behöver ske.

Arbetsförmedlingen uppskattar att 21 procent av dagens arbetade timmar i Sverige kommer automatiseras under de kommande tio åren, motsvarande drygt en miljon jobb. Samtidigt förväntas automatisering och ett antal samhällstrender leda till 1,3 miljoner nya jobb fram till år 2030. Det handlar om arbetstillfällen för att skapa den nya tekniken och för att använda den, men även om arbetstillfällen som tillkommer indirekt av ökad tillväxt och ökade inkomster. Automationslösningar kan även vara en viktig pusselbit för att förbättra arbetsmiljön i tunga och slitsamma arbeten.

Det är inte bara i företagens direkta verksamhet som nyttan av automationslösningar blir tydlig i form av ökad produktivitet och resurseffektivitet. För att klara de stora utmaningar som bland annat klimatförändringar och en åldrande befolkning innebär för vårt samhälle behöver vi använda innovationskraften hos industriföretagen och deras medarbetare.

Inom ramen för mitt ansvar för Automation Regions forskning- och innovationssatsningar arbetar jag mycket med frågor som rör det svenska forskningssystemet. Sverige tillhör sedan länge de länder som satsar mest på FoU i förhållande till BNP och enligt SCB står näringslivet för 71 procent av satsningarna. Men andelen företag som är positiva till förutsättningarna för investering i FoU i Sverige minskar kraftigt. I IVA:s FoU-barometer år 2020 svarade 69 procent att det svenska FoU-klimatet är ”bra” eller ”mycket bra”. Året innan var andelen 83 procent.

Det finns ett glapp mellan nuvarande forskningssatsningar och det marknaden efterfrågar. Glappet har minskat genom de strategiska innovationsprogrammen och långsiktig uppbyggnad av kompetenscentra. Dessa satsningar har visat sig vara effektiva med potential att utvecklas vidare för att möta samhällsutmaningar, stärka konkurrenskraft och hållbar utveckling samt attrahera fler företag att förlägga sina FoU-investeringar till Sverige. Men samverkan mellan näringsliv och akademi behöver fortsatt stärkas och rörligheten däremellan måste öka.

Svenska företag är beroende av smarta automationslösningar för att stärka sin konkurrenskraft på en global marknad och ställa om till en mer energieffektiv tillväxt. Sveriges konkurrensfördelar är ett högt tekniskt kunnande, forskning i världsklass och ett innovativt näringsliv. Vårt välstånd är byggt på innovativa och framgångsrika exportföretag som kontinuerligt förnyar och ställer om produktion och produkter i takt med att marknaderna förändras. För att kunna behålla Sveriges konkurrenskraft behöver vi satsa mer på att utveckla dessa förmågor.

Automation Regions medlemmar är verksamma inom många områden och inkluderar såväl lärosäten, internationella storföretag, små- och medelstora företag och innovativa startupbolag. Tillsammans skapar vi förutsättningar för automationstillämpningar i världsklass och bidrar till att öka förståelsen kring utvecklingen inom automationsområdet.

Var med oss på resan mot ett konkurrenskraftigt och hållbart Sverige. Join the IndTech movement!

Regeringen via Tillväxtverket har gjort en fantastisk satsning på programmet Robotlyftet som hjälper små och medelstora industriföretag att automatisera och digitalisera. IUC driver programmet och vi på Automation Region är med och levererar utbildningar för ledningsgrupper och produktionspersonal.

Deltagarna i Robotlyftet är mycket nöjda och ger de olika insatserna toppbetyg. Trots det märker vi att många mindre företag inte verkar ha möjlighet att prioritera utbildning och andra investeringar för framtiden. Under våren har vi upplevt att det är svårt att få in deltagare till Robotlyftets aktiviteter. Produktionen här och nu måste prioriteras, effektivisering och utveckling får vänta.

En nyligen genomförd undersökning bland 1 000 företagsledare i industrin ger en tydlig bild – så gott som samtliga säger att det saknas kompetens för att ställa om produktionen. Men hur ska vi kunna åstadkomma ett kompetenslyft när organisationerna är slimmade och den svenska industrin går på högtryck?

Här är några av mina funderingar:

  • Det finns ett stort utbud av utbildningar som kan stödja digitalisering och automatisering men vi kanske är för dåliga på att beskriva nyttan för företagen?
  • Eftersom det är svårt att avsätta tid så måste vi vara kreativa och testa nya upplägg. Till exempel korta utbildningspaket som deltagarna kan arbeta med när det passar dem.
  • Frågan om omställning för framtida konkurrenskraft måste prioriteras på högsta nivå i företagen. Därför bör vi bli bättre på att marknadsföra utbildningar och andra insatser mot styrelse och vd.
  • Ett automatiseringsprojekt är ofta en stor investering som kan ta flera månader att förankra och genomföra. Automation Regions verktyg för beställarkompetens kan hjälpa företagen att lyckas med sina projekt.

Det krävs investeringar här och nu för att den svenska industrin ska kunna vara konkurrenskraftig även i framtiden. Kontakta gärna mig om du vill veta mer om hur vi arbetar med dessa frågor, eller om du har egna idéer som kan hjälpa oss framåt.

Hur leder vi den organisatoriska utveckling som krävs för att dra nytta av AI? Vi arbetar just nu med att skapa nya nationella och internationella samverkansstrukturer för att applicera och utveckla innovationsledningsprocesser som kan hjälpa oss att tillvarata de nya möjligheterna. Det gör vi genom att knyta samman industri, akademi, forskningsinstitut och intresseorganisationer för den svenska industrins utveckling. Vår ambition är att skapa förutsättningar för olika aktörer och intressenter att samarbeta och bidra till svenska företags uppväxling mot starkare AI-förmågor.

På nationell nivå leds arbetet av Automation Region och RISE men målet är att skapa en plattform där fler svenska aktörer kan ansluta sig för att öka det gemensamma värdeskapandet. Att etablera samverkansstrukturer – som vi ser som nödvändiga om Sverige ska kunna ta en ledande position inom AI-utvecklingen –  kan ta tid och kräver tålamod. Vi ser dock många potentiella synergier som kan skapa skapa stor nytta för den svenska industrin.

Vi har ett intresse att samverka med alla typer av industriella och industrinära organisationer. Kontakta gärna mig eller Helena Blackbright på Automation Region om du är intresserad att ta del av mer information eller diskutera möjliga samarbeten.

AI är sedan flera år tillbaka en aktuell fråga för alla företag och organisationer, oavsett om det är ni själva eller era konkurrenter som har satt den på agendan. Ständigt närvarande och avgörande för allt ert framtida arbete – hur ni gör, för vem, av vem, hur ni lever, levererar och konkurrerar.

Tidigare erfarenheter visar att det är svårt att skapa önskad nytta med AI-relaterade projekt utan att samtidigt arbeta med organisationens förutsättningar för att hämta hem värdet av insatsen.

Nu samlar vi ett antal företag som är intresserade av att öka värdeskapandet av sina AI-relaterade projekt.

Initialt söker vi företag som vill delta i en diskussion kring sitt nuvarande arbete med att implementera AI. I ett andra steg ges möjlighet att delta i projekt där vi arbetar vidare med kartläggningar, erfarenhetsutbyte och diskussioner kring organisatoriska förutsättningar – hinder och möjligheter – för ökad nyttohemtagning.

Vi vänder oss till stora och små företag som arbetar aktivt med att förbereda eller implementera AI-relaterade projekt. Vårt fokus är att snabbt bygga förståelse för den operativa problematiken som är kopplad till företagens AI-satsningar och hur förutsättningarna kan förbättras. Upplägget skräddarsys utifrån de medverkande företagens förutsättningar.

Projekten genomförs av RISE, Blue Institute, det strategiska innovations­programmet PiiA samt Automation Region.

Låter det intressant? Kontakta gärna mig så berättar jag mer!

Mitt första möte med Automation Region var när jag och några kollegor medverkade vid ett frukostmöte och berättade om vårt arbete med tjänsteinnovation vid Mälardalens högskola. Ett första möte blev sedan flera – seminarier och föreläsningar för Affärsutvecklingsgruppen där jag nu är medlem. Ett par minuters scentid visade sig vara en dörröppnare för nya kunskaper och värdefulla kontakter med nyckelpersoner hos Automation Regions medlemsföretag.

Inom ett av våra forskningsområden, tjänsteinnovation, behövde vi data att forska på. I ett utbyte med Automation Regions medlemsföretag fick vi vår data och företagen fick hjälp att utveckla nya affärslogiker och affärsmodeller. Det är som man brukar säga en win-win. Automation Region är fenomenalt när det kommer till att knyta kontakter, en neutral arena som kopplar samman företag, näringsliv och offentlig sektor.

Aktiviteterna jag deltar i är riktigt bra kompetensutvecklingstillfällen. Vid Automation Regions frukostmöten, utvecklingsmöten och andra aktiviteter lär jag mig alltid något nytt – historier och exempel som jag kan delge mina studenter. Jag brukar tänka att exemplen är som spikar i väggen och teorierna är som tavlor som hänger på spikarna. Det är svårt att hänga tavlorna utan spikar.

Mitt personliga intresse just nu är att förstå hur innovation bedrivs på ett annat sätt än genom produktinnovation. Jag brukar förklara det med kaffeexemplet; jag som kund är intresserad av att dricka en riktigt god kopp kaffe. Jag bryr mig inte om malningen och paketeringen, utan jag vill att kaffet ska smaka bra och upplevelsen när jag dricker kaffet ska vara perfekt. Jag är intresserad av värdet under användandet. Min uppfattning är att många företag försöker åstadkomma en riktigt god kopp kaffe, men fortfarande fokuserar på att enbart leverera ut kaffepaket.

Denna, dagens industriella logik med ett outputbaserat synsätt på värde räcker inte för att förklara och ta tillvara de större värden som finns inom räckhåll. En ny lastbil som rullas ut ur fabriken är inte bara en lastbil – det är ett IT-system på hjul som tillsammans med alla inblandade aktörer skapar värde under transporterna. Att använda begrepp och förklaringsmodeller inom området tjänsteinnovation kan vara ett sätt att stötta företag i denna utveckling. Vi rör oss från den traditionella värdekedjan till ett nätverk av relationer där vi tillsammans kan skapa ett större värde som kommer alla inblandade aktörer till del. Detta är speciellt viktigt när fler och fler processer flyttar in i den digitala världen, där finns inga fabriker men vi envisas med att ändå försöka förklara det som sker där med traditionell industriell logik. Något annat behövs! Det kommer troligen ett projekt mellan Mälardalens högskola, Automation Region och Almi som råder bot på det under våren 2020.