Fokusförflyttning mot IndTech

En kort analys av trenderna hos företagen som ställde ut inom Factory Automation på SPS-mässan i Tyskland.

Hemmaspelaren Siemens hade givetvis slagit på stort och stod ut bland de 1500 utställarna med en monter stor som en halv fotbollsplan. Inom verksamheten finns en rad framgångsrika produkter och lösningar inom styr- och drivsystem och lågspänningsutrustning för att nämna några.

Ett exempel är det välkända automationssystemet Simatic som funnits sedan mitten av 80-talet. En hårdvara med hög kvalitet, bredd i applikationsområden och välkänd för montörer, produktionspersonal och konsulter. Automationssystemet är en viktig tillgång i Siemens portfölj och under det gångna året berättar den svenska försäljningsorganisationen att det har varit ett all-time-high-år – igen – med mer såld hårdvara än någonsin förut.

Men. Det är inte Simatic som visas upp på mässan. Inte heller mängder av drivsystem, lågspänningsställverk eller annan hårdvara inom operationell teknik (OT). I stället upptogs tre fjärdedelar av hemmalagets planhalva av plattformar och kommunikationslösningar för Internet of Things, molntjänster och industriell BlueTooth. Edge Computing framhölls liksom AI och machine learning. Dessutom presenterades mjukvaror för konstruktion och projektering.

Alltså ses en ganska kraftig exponering av lösningar inom Industrial Technology (IndTech) – det vill säga att kompetens och nya digitala lösningar kombineras med OT och traditionell it från industrin för att göra den mer smart, säker och hållbar. Och det är inte enbart hos Siemens vi kan se den här förflyttningen. Jag skulle vilja framhålla att samma förskjutning av fokus kunde ses hos de flesta automationsleverantörerna i Nürnberg. Många har tagit fasta på den digitala transformationen – eller DX som vissa kallar det.

Det är en genomgripande förändring som industrin påbörjat. Min bedömning är att det är relativt komplicerat att ömsa skinn på det här sättet och att det kvävs samarbete, mod och en öppenhet för nya kompetens- och applikationsområden.

De traditionella produkterna, OT, som nämns i exemplet med Siemens fortsätter vara otroligt viktiga för att ge stabilitet och kassaflöde till företagen vilket gör att säljorganisationerna behöver utökas med resurser och strategier för att även ta IndTech ut på marknaden. Och då kommer vi till frågan: Vem är målgruppen för IndTech? Är IndTech-säljarens målgrupp samma som styrsystemssäljarens? Eller är det i stället till IT-avdelningen, process-dito eller varför inte ekonomerna som IndTech ska rikta sin kommunikation till?

Värdet av IndTech sträcker sig långt bortom den producerande enheten och genomlyser både affärsmodeller, arbetssätt, organisation, ledning och styrning. Oavsett hur vi definierar målgruppen kan vi i alla fall konstatera att den som väljer att ta IndTech på allvar har allt att vinna.

Avslutningsvis vill jag också rekommendera skriften ”SWEDISH INDTECH 2021” av Örjan Larsson. Utgiven av Automation Region, Blue Institute och PiiA.

Tänk om vi lika snabbt kunde överföra kunskap, förändra metoder och organisationer som vi kan utveckla teknik. Människor och teknik i symbios. Hur hade vårt samhälle sett ut då? Skulle det vara bra eller hade det bara skapat kaos?

Efter spännande möten med andra verksamheter och människor med andra perspektiv under Scanautomatic så är det tydligare än någonsin: tekniken finns. Det är i stället förutsättningarna för att implementera och använda tekniken som behöver komma på plats.

Men att skapa rätt förutsättningar i komplexa miljöer är inte gjort i en handvändning – eller hur? Därför frågade jag min kollega Helena Blackbright, doktor i innovationsledning, om hennes tankar kring teknikutvecklingen och förutsättningarna för svensk industri.

Foto av Helena Blackbright
Min kollega: Helena Blackbright, doktor i innovationsledning.

– Ny teknik förändrar i grunden upplevda behov och värdeskapande processer. För att det ska fungera ställs helt nya krav på hur lösningarna integreras i våra organisationer och samhället. Ju mer de nya lösningarna skiljer sig från det vi gjort tidigare desto större blir behovet att också bete oss på ett nytt sätt, organisera oss annorlunda och skapa möjligheter för helt nya samarbetsformer. Alla de diskussioner jag haft under Scanautomatic speglar detta på ett näst intill övertydligt sätt – de största behoven just nu är inte tekniska. Det handlar snarare om att organisera för banbrytande förändring och möta nya behov, skapa värdeskapande processer och demontera gamla strukturer, svarar Helena.

Det är där innovationsledningen kommer in. Ta till exempel FinTech och hur det har påverkat både bankerna och samhället. Där har teknikutveckling som Bankid och Swish skapat organisationsförändringar inom banken, kompetensbehovet har skiftat, processer för transaktioner förändrats och användningen har helt fundamentalt transformerats. Samma typ av utveckling ser vi nu inom industrin – det är det vi kallar IndTech.

IndTech – alltså Industrial Technology – innebär att kompetens och lösningar från it-branschen appliceras i industrin för att göra den mer smart, säker och hållbar. Branschen omsätter idag 105 miljarder kronor, eller hela 238 miljarder kronor, beroende på hur vi räknar. I runda slängar är det i nivå med basnäringarna, men med högre tillväxttakt och lönsamhet – en framtidsbransch för Sverige att ta vara på.

– För att göra det behöver vi tillsammans betrakta frågan ur ett större perspektiv och här behöver vi förstå att trots att det är bråttom så är vi kanske som snabbast när vi är långsamma. Nu är tiden då vi mer än någonsin behöver lära av varandra – internt i organisationen och mellan organisationer och branscher. It behöver förstå industrins utmaningar och industrin behöver förstå möjligheterna inom it. Kunder behöver utbildas för att köpa och säljare behöver förstå nya branschers gamla strukturer. Ekonomer behöver förstå hur nya processer skiljer sig från gamla produktionsprocesser och produktionsplanerare behöver förstå de organisatoriska effekterna av helt nya produktionssätt. Strateger behöver förstå de kortsiktiga operativa konsekvenserna av radikal förändring och operativa medarbetare måste prioritera långsiktig lönsamhet, berättar Helena.

– Kort sagt är vi i förändringsprocessens mest spännande, och kanske mest krävande, fas. Fasen då vi sätter formerna för vår framtid med fokus på att utveckla helheten – samhället, industrin och organisationen – inte delarna. En fas av ödmjukhet och fokus byggd på öppenhet, prestigelöshet och gränsöverskridande samarbete, sammanfattar Helena.

Det är här mina fantastiska kollegor inom Automation Region kommer in. Med stor kompetens, ett brett nätverk och en sann vilja att bidra till svensk industri driver de en oberoende plattform som delar kunskap och hittar vägar framåt för samarbeten i komplexa miljöer. För let’s face it, citatet ”kunskap är makt” kommer nog alltid vara aktuellt. Genom att samverka över gränserna och dela med oss av kunskap kan vi stärka kompetensen inom IndTech och skapa förutsättningar för att implementera teknik – men också innovativa processer, organisationsstrukturer och metoder – som alla gynnar den svenska konkurrenskraften.

Och det börjar i mötet mellan dig och mig – som på mässor som Scanautomatic. Så hör av dig till mig och mina kollegor på Automation Region så hjälps vi åt att möta den svenska industrins utmaningar!

Medskick till den nya regeringen: IndTech stärker svensk konkurrenskraft.

Men tekniken i sig är inte den enda lösningen. Vi behöver addera ytterligare ett antal ingredienser som samarbete, kompetensförsörjning och ökade investeringar i FoU – förutsättningar som underlättar industrins digitaliserings-, och inte minst, hållbarhetsresa. Först då bidrar vi till en stark, hållbar och konkurrenskraftig industri som lägger grunden för ett blomstrande samhälle.

IndTech, en förkortning av Industrial Technology, är ett relativt nytt begrepp som innebär att kompetens och lösningar från it-branschen appliceras i industrin för att göra den mer smart, säker och hållbar. Branschen omsätter idag 105 miljarder kronor, eller hela 238 miljarder kronor, beroende på hur vi räknar. I runda slängar är det i nivå med basnäringarna, men med högre tillväxttakt och lönsamhet. Enkelt uttryckt: En fantastisk framtidsbransch för vårt land.

IndTech-branschen har alltså potential att stärka de svenska finanserna, bidra till välfärden och genom industrins gröna omställning i kombination med tillgången på fossilfri el också skapa ett mer hållbart samhälle – så väl lokalt som globalt.

Ingredienserna som politiken nu behöver bidra med framåt är framför allt;

💰 Investera och skapa attraktion för forskning och utveckling.
💡 Stärka kompetensförsörjningen inom IndTech.
🤖 Ta täten i digitaliseringen.
🌱 Underlätta industrins klimatomställning.

På Automation Region jobbar vi med gränsöverskridande – allt för att öka hela Sveriges konkurrenskraft. Och vi vet att kompetensen, viljan och resurserna finns hos våra svenska företag.

Nu måste den nya regeringen ta sitt ansvar för att öka takten i industrins omställning. Ge oss, våra medlemsföretag och samarbetspartners förutsättningarna, så ser vi till att leda the IndTech movement – för industrins, och Sveriges bästa.

Automation Region har under lång tid arbetat för att öka samverkan mellan näringsliv, entreprenörer, investerare, lärosäten och myndigheter. En strukturomvandling av den magnitud vi ser framför oss ställer tuffa krav på att utbildningsystemet kan ställa om och ställa upp med utbildningar och kurser som möjliggör en god nationell kompetensförsörjning, men även att Sverige erbjuder goda förutsättningar att rekrytera internationellt. Vi ser att vi på Automation Region med våra erfarenheter av samverkan kan bidra i den utveckling som nu behöver ske.

Arbetsförmedlingen uppskattar att 21 procent av dagens arbetade timmar i Sverige kommer automatiseras under de kommande tio åren, motsvarande drygt en miljon jobb. Samtidigt förväntas automatisering och ett antal samhällstrender leda till 1,3 miljoner nya jobb fram till år 2030. Det handlar om arbetstillfällen för att skapa den nya tekniken och för att använda den, men även om arbetstillfällen som tillkommer indirekt av ökad tillväxt och ökade inkomster. Automationslösningar kan även vara en viktig pusselbit för att förbättra arbetsmiljön i tunga och slitsamma arbeten.

Det är inte bara i företagens direkta verksamhet som nyttan av automationslösningar blir tydlig i form av ökad produktivitet och resurseffektivitet. För att klara de stora utmaningar som bland annat klimatförändringar och en åldrande befolkning innebär för vårt samhälle behöver vi använda innovationskraften hos industriföretagen och deras medarbetare.

Inom ramen för mitt ansvar för Automation Regions forskning- och innovationssatsningar arbetar jag mycket med frågor som rör det svenska forskningssystemet. Sverige tillhör sedan länge de länder som satsar mest på FoU i förhållande till BNP och enligt SCB står näringslivet för 71 procent av satsningarna. Men andelen företag som är positiva till förutsättningarna för investering i FoU i Sverige minskar kraftigt. I IVA:s FoU-barometer år 2020 svarade 69 procent att det svenska FoU-klimatet är ”bra” eller ”mycket bra”. Året innan var andelen 83 procent.

Det finns ett glapp mellan nuvarande forskningssatsningar och det marknaden efterfrågar. Glappet har minskat genom de strategiska innovationsprogrammen och långsiktig uppbyggnad av kompetenscentra. Dessa satsningar har visat sig vara effektiva med potential att utvecklas vidare för att möta samhällsutmaningar, stärka konkurrenskraft och hållbar utveckling samt attrahera fler företag att förlägga sina FoU-investeringar till Sverige. Men samverkan mellan näringsliv och akademi behöver fortsatt stärkas och rörligheten däremellan måste öka.

Svenska företag är beroende av smarta automationslösningar för att stärka sin konkurrenskraft på en global marknad och ställa om till en mer energieffektiv tillväxt. Sveriges konkurrensfördelar är ett högt tekniskt kunnande, forskning i världsklass och ett innovativt näringsliv. Vårt välstånd är byggt på innovativa och framgångsrika exportföretag som kontinuerligt förnyar och ställer om produktion och produkter i takt med att marknaderna förändras. För att kunna behålla Sveriges konkurrenskraft behöver vi satsa mer på att utveckla dessa förmågor.

Automation Regions medlemmar är verksamma inom många områden och inkluderar såväl lärosäten, internationella storföretag, små- och medelstora företag och innovativa startupbolag. Tillsammans skapar vi förutsättningar för automationstillämpningar i världsklass och bidrar till att öka förståelsen kring utvecklingen inom automationsområdet.

Var med oss på resan mot ett konkurrenskraftigt och hållbart Sverige. Join the IndTech movement!

Regeringen via Tillväxtverket har gjort en fantastisk satsning på programmet Robotlyftet som hjälper små och medelstora industriföretag att automatisera och digitalisera. IUC driver programmet och vi på Automation Region är med och levererar utbildningar för ledningsgrupper och produktionspersonal.

Deltagarna i Robotlyftet är mycket nöjda och ger de olika insatserna toppbetyg. Trots det märker vi att många mindre företag inte verkar ha möjlighet att prioritera utbildning och andra investeringar för framtiden. Under våren har vi upplevt att det är svårt att få in deltagare till Robotlyftets aktiviteter. Produktionen här och nu måste prioriteras, effektivisering och utveckling får vänta.

En nyligen genomförd undersökning bland 1 000 företagsledare i industrin ger en tydlig bild – så gott som samtliga säger att det saknas kompetens för att ställa om produktionen. Men hur ska vi kunna åstadkomma ett kompetenslyft när organisationerna är slimmade och den svenska industrin går på högtryck?

Här är några av mina funderingar:

  • Det finns ett stort utbud av utbildningar som kan stödja digitalisering och automatisering men vi kanske är för dåliga på att beskriva nyttan för företagen?
  • Eftersom det är svårt att avsätta tid så måste vi vara kreativa och testa nya upplägg. Till exempel korta utbildningspaket som deltagarna kan arbeta med när det passar dem.
  • Frågan om omställning för framtida konkurrenskraft måste prioriteras på högsta nivå i företagen. Därför bör vi bli bättre på att marknadsföra utbildningar och andra insatser mot styrelse och vd.
  • Ett automatiseringsprojekt är ofta en stor investering som kan ta flera månader att förankra och genomföra. Automation Regions verktyg för beställarkompetens kan hjälpa företagen att lyckas med sina projekt.

Det krävs investeringar här och nu för att den svenska industrin ska kunna vara konkurrenskraftig även i framtiden. Kontakta gärna mig om du vill veta mer om hur vi arbetar med dessa frågor, eller om du har egna idéer som kan hjälpa oss framåt.

Hur leder vi den organisatoriska utveckling som krävs för att dra nytta av AI? Vi arbetar just nu med att skapa nya nationella och internationella samverkansstrukturer för att applicera och utveckla innovationsledningsprocesser som kan hjälpa oss att tillvarata de nya möjligheterna. Det gör vi genom att knyta samman industri, akademi, forskningsinstitut och intresseorganisationer för den svenska industrins utveckling. Vår ambition är att skapa förutsättningar för olika aktörer och intressenter att samarbeta och bidra till svenska företags uppväxling mot starkare AI-förmågor.

På nationell nivå leds arbetet av Automation Region och RISE men målet är att skapa en plattform där fler svenska aktörer kan ansluta sig för att öka det gemensamma värdeskapandet. Att etablera samverkansstrukturer – som vi ser som nödvändiga om Sverige ska kunna ta en ledande position inom AI-utvecklingen –  kan ta tid och kräver tålamod. Vi ser dock många potentiella synergier som kan skapa skapa stor nytta för den svenska industrin.

Vi har ett intresse att samverka med alla typer av industriella och industrinära organisationer. Kontakta gärna mig eller Helena Blackbright på Automation Region om du är intresserad att ta del av mer information eller diskutera möjliga samarbeten.

AI är sedan flera år tillbaka en aktuell fråga för alla företag och organisationer, oavsett om det är ni själva eller era konkurrenter som har satt den på agendan. Ständigt närvarande och avgörande för allt ert framtida arbete – hur ni gör, för vem, av vem, hur ni lever, levererar och konkurrerar.

Tidigare erfarenheter visar att det är svårt att skapa önskad nytta med AI-relaterade projekt utan att samtidigt arbeta med organisationens förutsättningar för att hämta hem värdet av insatsen.

Nu samlar vi ett antal företag som är intresserade av att öka värdeskapandet av sina AI-relaterade projekt.

Initialt söker vi företag som vill delta i en diskussion kring sitt nuvarande arbete med att implementera AI. I ett andra steg ges möjlighet att delta i projekt där vi arbetar vidare med kartläggningar, erfarenhetsutbyte och diskussioner kring organisatoriska förutsättningar – hinder och möjligheter – för ökad nyttohemtagning.

Vi vänder oss till stora och små företag som arbetar aktivt med att förbereda eller implementera AI-relaterade projekt. Vårt fokus är att snabbt bygga förståelse för den operativa problematiken som är kopplad till företagens AI-satsningar och hur förutsättningarna kan förbättras. Upplägget skräddarsys utifrån de medverkande företagens förutsättningar.

Projekten genomförs av RISE, Blue Institute, det strategiska innovations­programmet PiiA samt Automation Region.

Låter det intressant? Kontakta gärna mig så berättar jag mer!

Mitt första möte med Automation Region var när jag och några kollegor medverkade vid ett frukostmöte och berättade om vårt arbete med tjänsteinnovation vid Mälardalens högskola. Ett första möte blev sedan flera – seminarier och föreläsningar för Affärsutvecklingsgruppen där jag nu är medlem. Ett par minuters scentid visade sig vara en dörröppnare för nya kunskaper och värdefulla kontakter med nyckelpersoner hos Automation Regions medlemsföretag.

Inom ett av våra forskningsområden, tjänsteinnovation, behövde vi data att forska på. I ett utbyte med Automation Regions medlemsföretag fick vi vår data och företagen fick hjälp att utveckla nya affärslogiker och affärsmodeller. Det är som man brukar säga en win-win. Automation Region är fenomenalt när det kommer till att knyta kontakter, en neutral arena som kopplar samman företag, näringsliv och offentlig sektor.

Aktiviteterna jag deltar i är riktigt bra kompetensutvecklingstillfällen. Vid Automation Regions frukostmöten, utvecklingsmöten och andra aktiviteter lär jag mig alltid något nytt – historier och exempel som jag kan delge mina studenter. Jag brukar tänka att exemplen är som spikar i väggen och teorierna är som tavlor som hänger på spikarna. Det är svårt att hänga tavlorna utan spikar.

Mitt personliga intresse just nu är att förstå hur innovation bedrivs på ett annat sätt än genom produktinnovation. Jag brukar förklara det med kaffeexemplet; jag som kund är intresserad av att dricka en riktigt god kopp kaffe. Jag bryr mig inte om malningen och paketeringen, utan jag vill att kaffet ska smaka bra och upplevelsen när jag dricker kaffet ska vara perfekt. Jag är intresserad av värdet under användandet. Min uppfattning är att många företag försöker åstadkomma en riktigt god kopp kaffe, men fortfarande fokuserar på att enbart leverera ut kaffepaket.

Denna, dagens industriella logik med ett outputbaserat synsätt på värde räcker inte för att förklara och ta tillvara de större värden som finns inom räckhåll. En ny lastbil som rullas ut ur fabriken är inte bara en lastbil – det är ett IT-system på hjul som tillsammans med alla inblandade aktörer skapar värde under transporterna. Att använda begrepp och förklaringsmodeller inom området tjänsteinnovation kan vara ett sätt att stötta företag i denna utveckling. Vi rör oss från den traditionella värdekedjan till ett nätverk av relationer där vi tillsammans kan skapa ett större värde som kommer alla inblandade aktörer till del. Detta är speciellt viktigt när fler och fler processer flyttar in i den digitala världen, där finns inga fabriker men vi envisas med att ändå försöka förklara det som sker där med traditionell industriell logik. Något annat behövs! Det kommer troligen ett projekt mellan Mälardalens högskola, Automation Region och Almi som råder bot på det under våren 2020.

Mod, det mellanmänskliga och konsten att välja rätt

Den sista tidens möten med människor som delat med sig av idéer, tankar och reflektioner kring en allt mer automatiserad industri har gett mig förnyad kraft i arbetet med att utveckla arenor för dialog. Jag slås samtidigt av att det krävs mod i dessa samtal. Mod att öppna upp kring utmaningarna vi står inför. Mod att visa sig sårbar i diskussionen kring utmaningarna vi själva upplever.

För att göra det som krävs när vi surfar på den digitala transformationsvågen kan vi inte stå ensamma, det har vi förstått. Men var börjar vi för att vara en av morgondagens vinnare? Jo, hos oss själva, i ledarskapet och medarbetarskapet.

Att utgå från oss själva, rikta den makt vi har som ledare till att påverka förutsättningarna för att göra skillnad. Nyttja vårt mandat att som enskilda individer påverka omställningen är avhängt. Livslångt lärande har aldrig varit viktigare. Det sägs att 47 procent av våra jobb kommer att försvinna genom automatisering. Men hur realistisk är den summan i realiteten? Är det jobben som försvinner, eller är det arbetsuppgifter som byts ut?

För en tid sedan deltog jag vid ett forum arrangerat av tankesmedjan Futurion där bland annat Carl Benedikt Frey, Oxford University, presenterade en studie som genomförts på över 700 yrkesgrupper. Han lyfte särskilt områden som vi tidigare inte anat skulle vara föremål för digital revolution. Är det annorlunda nu jämfört med tidigare revolutioner? Nej inte nämnvärt, dock är förutsättningarna bättre idag eftersom produktionen av nutidens varor är behagligare och mer hållbar. Omställning är en del av vår historia, vi har det i vår DNA. Han påminner oss om att dra nytta av de erfarenheter som globaliseringen har gett oss. Vi får inte göra om misstagen som leder till segregering och stora skillnader. För att hitta lösningarna som gör skillnad krävs dialog och förmågan att lära av varandra.

Risken att göra för lite och för sent är stor menade en annan klok forskare, Vinit Parida vid Luleå universitet, när han talade om nya tidens affärsmodeller vid ett möte som vi arrangerade i Västerås för en tid sedan. Att leverera trygghet i en förändring är ledarens skyldighet. Det gäller inte minst strategiska satsningar som regering och myndigheter ansvarar för. Makten att driva utvecklingen framåt och påverka måste vi hantera på rätt sätt som ledare. Det är inte tekniken som gör omställningsjobbet, det är vi människor. Tillsammans.

Det är svårt, men vi har inget val. Alla som har förmånen att vara en ledare i denna oerhört spännande revolution behöver forum och mötesplatser. Vi behöver lära av varandra, lyssna till goda exempel och konkreta tips. Ett sådant forum är Automation Summit den 9 oktober. Varmt välkommen!

Ekosystem och hållbarhet slår högst i Almedalen

En vecka för alla som tycker något om något, i det stora och i det lilla. Almedalsveckan på Gotland. Automation Region var där för strategiska möten, kunskapsspridning och inspirationsinhämtning. Det fick vi, men vi fick så mycket mer! Tack för alla möten med nya och gamla bekantskaper. När vi nu ska sammanfatta veckan så är det ett sammelsurium av intryck och tankar.

Hållbarhet och klimat genomsyrar allt som händer i Almedalen, det märks att ämnet är angeläget. Det läggs till som ett filter på föreläsningar och paneldebatter. Det behövs dock mer djuplodad kunskap och mer nyanserade frågeställningar – många fastnar i ett ytligt ställningstagande. Här kan automationsteknik erbjuda lösningar för energioptimering.

Vi ser att artificiell intelligens fortfarande är ett hett ämne, många pratar om det men få har konkreta och reella användningsområden som mindre företag och offentlig verksamhet kan dra nytta av. Möjligheter som tekniken erbjuder börjar få verkliga användningsområden men implementeringen är komplicerad och tar tid. Vi måste hitta vägar för att snabbare gå framåt, våga lite mer och lyfta blicken.

En komplex omvärld kräver vänner – ord som samverkan, ekosystem och partnerskap duggar tätt mellan tälten i Almedalen, alla vill jobba ihop med alla. Strävan efter att hitta områden där företagen har monopol har gått mer åt att hitta ytor där de likt kugghjul jackar in i varandra. Som en effekt på det upptäcker allt fler det kontraproduktiva i att dela upp statliga utlysningar i många små insatser fördelade per län eller kommun. Nu vill både företagen och myndigheterna att satsningarna ska göras nationella för att hitta områden där hela Sverige AB har gemensamma intressen.

Sverige är mitt i en stor kompetensutmaning. Kan vi inte attrahera och utbilda den kompetens vi behöver kommer vi att bli omsprungna av andra länder, och våra företag kommer att flytta utomlands. Ett nytt synsätt kring utbildning är ett måste och omställningstiden för läroplaner och kursplaner måste vara kortare.

Ovanpå detta vajar en stormhatt som består av politiken, lite vid sidan av och lätt på svaj. Det behövs samsyn, ökad samordning med ett systemtänk. Departementen och de statliga direktiven riskerar att bli motstridiga när mål och intressen ställs mot varandra. Här efterfrågas en enklare och mer sammanhållen statsförvaltning som kan underlätta både interna och externa initiativ. Ett komplext och gammalt system för lagar och skatteregler ställer till det för innovativa företag som gör allt för att upprätthålla Sveriges konkurrenskraft. Politiken behöver bli mer verksamhetsnära och jobba med företagen – hitta en plats i ekosystemet, bli en kugge i kugghjulet.

När det nu är dags att lämna ön så gör vi det med ett leende på läpparna. Vi vet att vi kan påverka och vi förstår att det jobb vi lägger ner gör skillnad. Dags att bygga ekosystem!

Automation Region avger sitt klimatlöfte hos IVA. Foto: Helena Jerregård