Var är den nya frysboxen?
Vad är vår tids stora innovation kring livsmedel? Kyl och frys revolutionerade livet för min mormor. Hon kunde förvara maten utan att behöva salta, röka, konservera, koka – en revolution både vad gällde att spara tid och att kunna ta tillvara på allt. Hela värdekedjan förändrades, nya logistikkedjor med frystransporter växte fram, livsmedelshandeln fick kyl- och frysdiskar, nya produkter och produktsegment utvecklades … Alla produktutvecklare och innovatörer tillförde en enorm kreativitet. Var är dagens frysbox?
Den 2 juni lanserar Sweden Food Arena livsmedelskedjans gemensamma innovations- och forskningsagenda. Det är vår ”beställning” till forskningsfinansiärer och politiker där vi pekar på vår närings specifika behov inom forskning och innovation för ökad konkurrenskraft.
Agendan innehåller fem missioner, bland annat att vi vill utveckla världens mest attraktiva mat och dryck till medvetna konsumenter internationellt. För att nå dit måste vi lära känna vår målgrupp och utveckla produkter med dem i åtanke. Vi måste använda modern teknik för att samla in och sammanställa stora mängder data från marknaden till stöd för de producenter som finns uppströms i värdekedjan. När vi sedan producerar och levererar kommer mycket att handla om storytelling gentemot konsument; ursprung, tillverkningssätt, matsäkerhet, spårbarhet – från kossan Rosa i Härjedalen till jordgubbsodlaren på Västgötaslätten. Här kan den digitala teknik som bland annat utvecklas av Automation Regions medlemsföretag erbjuda de lösningar som vi behöver!
Förädlingsledet består främst av små aktörer, nästan 80 procent har färre än tio anställda. De måste kunna testa, producera och skala upp till någon form av effektivare produktion om vi ska kunna konkurrera. Även om det handlar om premiumprodukter så kan de inte vara hur dyra som helst, vi måste producera med marginal.
Från industrins sida behöver vi tjänster för tillgänglighet och produktivitet, enkla och robusta automationslösningar som är lätta att förstå och använda. Tittar vi på storskaliga producenter ser jag också hur vi kan utveckla värdekedjorna, från odling och uppfödning till produktion och distribution, från hav och jord till tallrik och bord. Utmaningen här är den låga lönsamheten i de två första leden, primärproduktion och förädling. Vi måste se till att höja lönsamheten i alla led. Kostnadseffektivitet kan inte bara betyda större volymer utan vi måste titta på andra lösningar kring flöden, noder och timing.
Vi behöver samla och dela data för att arbeta med effektiviteten i produktion, exempelvis inom prediktivt underhåll och energibesparingar. Aktörerna har olika system som vart och ett fungerar bra men inte tillsammans i ett större system. Här har vi mycket att lära av annan industri gällande såväl effektivitet och produktivitet som hållbarhet och ergonomi. Lean och Six Sigma med flera filosofier och metoder handlar om att arbeta med produktiviteten på ett hållbart och arbetsmiljömässigt effektivt sätt. Här finns inga motsättningar; tvärtom, det är de sammanslagna effekterna som skapar den starkaste konkurrenskraften.
Utmaningen ligger alltså inte i större och längre serier. Vi måste fokusera på snabba omställningar och korta serier med flexibla produktionsutrustningar för att minimera slöseri och matsvinn. Det är en intressant utmaning med tanke på att livsmedelsindustrin består av ett antal väldigt olika delbranscher: Mejerier, bryggerier, charkuterier, bagerier, producenter av färdigrätter– bara för att nämna några. Alla har sina produktionsanläggningar med sin egen logik, unika kunder med unika behov men som sammantaget bygger på automation och digitalisering. Gemensamt är att vi vill utveckla lösningar som inspirerar till att äta hållbart och hälsosamt. Samtidigt blir det allt mindre jord som ska räcka till fler människor, så det gäller att vi tänker snabbt, stort och nytt – och framförallt tillsammans.
Marie Gidlund
Verksamhetsledare, Sweden Food Arena