Ledai utvecklar ai för svensk textilproduktion
Med hjälp av hög automatisering och smart teknik finns det möjligheter att bygga upp en hållbar, flexibel och effektiv textilproduktion i Sverige. Det Västeråsbaserade företaget Ledai utvecklar ai-modeller som bland annat används för automatiserad granskning och reparation av skadade klädesplagg.
Genom Mikrofabriker, ett branschöverskridande samverkansprojekt mellan Automation Region vid Mälardalens universitet och Science Park Borås vid Högskolan i Borås, utvecklar företag inom automations- och textilbranscherna nya affärer. För Automation Regions medlemsföretag Ledai har kontakterna med textilbranschen öppnat flera nya affärsmöjligheter.
– Vi tog emot en delegation med textilföretag och visade upp ett antal ai-applikationer som vi har utvecklat för gruvbranschen och fordonsindustrin, säger Thomas Nilsson, vd och grundare på Ledai. Intresset var stort och vi insåg snabbt att många koncept och lösningar även skulle kunna användas inom en modern textilproduktion.
Branschöverskridande projekt gav nya affärer
Som ett resultat av mötet anlitades Ledai för att ta fram ai-kod till Mikrofabrikers utveckling av en ”remake-maskin” – en komprimerad produktionslina med sensorer, avancerad bildbehandling och robotik som autonomt kan bedöma skador på klädesplagg, fatta beslut om åtgärder och sedan laga det som är trasigt.
Arbetet i projektet gav flera nya kontakter, och idag är Ledai engagerade i tre olika kundprojekt inom textilbranschen.
– Ett handlar om att bedöma och kvalitetsklassa nyproducerade textilier, ett utvecklar metoder för hantering av returmaterial, och ett fokuserar på automatiska reparationer av skadade klädesplagg, säger Thomas Nilsson.
För att kunna automatisera reparationer av klädesplagg är det första steget att förstå hur en skräddare hade tagit sig an och utfört arbetet. Olika typer av sensorer, som till exempel vision-system med avancerad bildbehandling, används för att skapa en bild av skadorna på klädesplagget. Sedan tränas ett antal modeller, både ai-baserade och enklare statistiska modeller, för att bedöma vilken lagningsmetod som är mest lämplig.
– Vi arbetar snabbt för att få fram en fungerande prototyp eller demo att utgå från, säger Thomas Nilsson. Vi klamrar oss inte fast vid vissa plattformar, utan försöker hela tiden arbeta med den teknik som ger bäst effekt för våra kunder.
Han betonar också värdet av att investera i egna utvecklingsprojekt:
– Många vill undvika risk och köpa en färdig produkt från hyllan. Men de som väntar på vad Google eller andra stora aktörer ska släppa kan som bäst implementera samma teknik som sina konkurrenter. Det gäller att våga satsa på egen utveckling och egna idéer om det ska finnas möjlighet att nå riktiga konkurrensfördelar.
Möjlighet att skapa en ny svensk industrigren
Globalt är textilindustrin större än elektronikindustrin, och det är en bransch där det finns ett stort behov av automatisering och nya tekniska lösningar. Sedan januari i år finns även ett nytt EU-direktiv om återvinning av textilier.
– Det gör att det uppstår en ny råvara och därmed möjligheter att skapa en ny svensk industrigren för högautomatiserad bearbetning och förädling, säger Thomas Nilsson.
Om den svenska textilproduktionen ska kunna återupplivas så måste dock produkternas pris vara acceptabelt för konsumenterna. Lönekostnaderna är relativt höga i Sverige men om delar av arbetet kan automatiseras – samtidigt som produktionen blir mer miljömässigt och socialt hållbar – så finns det goda möjligheter att ta hem produktionen.
– Inom etablerade industrier så är ofta utmaningen att höja effektiviteten och sänka kostnaderna, säger Thomas Nilsson. Men i fallet med textilbranschen så handlar det om att skapa en ny industri som inte finns här nu. Det en fantastisk möjlighet som är mycket inspirerande att arbeta med.