Robotisering stärker svensk tillverkningsindustri
Små och medelstora företag är hårt konkurrensutsatta. De förväntas vara flexibla och ständigt ta in nya artiklar samtidigt som de har en kort planeringshorisont – ofta vet de inte hur produktionen kommer att se ut nästa månad eller kvartal. Många av dessa företag har också ojämn beläggning av maskiner och andra resurser. Det är en tuff verklighet men samtidigt är potentialen för flexibel robotautomation stor, och lösningarna finns idag.
Statistik från IFR, International Federation of Robotics, visar att 414 000 robotar installerades världen över under 2018. De asiatiska länderna står för dubbelt så många robotar som Europa och Amerika tillsammans. I spetsen har vi Kina som driftsätter var tredje robot som såldes i världen 2018.
I ett internationellt perspektiv ligger Sverige på femte plats på listan över länder med den högsta robottätheten, mätt i antal robotar per 10 000 anställda inom industrin. Bara i Sydkorea, Singapore, Japan och Tyskland är robottätheten högre. Men om vi exkluderar fordonsindustrin, som står för merparten av robotanvändningen i Sverige, träder en annan bild fram – då kommer vi på sjätte plats. Danmark, som inte har någon fordonsindustri, kommer på fjärde plats med nästan samma robottäthet som Japan.
För 25 år sedan tappade den danska tillverkningsindustrin fler än 200 000 arbetstillfällen genom att företag flyttade ut sin verksamhet till Östeuropa. Den danska regeringen svarade med ett omfattande program för att öka industrins konkurrenskraft, bland annat genom att främja robotautomation inom mindre och medelstora tillverkande företag.
Syddansk Universitet och Teknologisk Institut i Odense fick uppdraget att genomföra programmet som blev mycket framgångsrikt. Intressant i detta sammanhang är att danska metallfacket Dansk Metal gjorde ett utspel i somras om att inom de närmsta åren ytterligare öka den installerade basen med 5 000 robotar i den danska tillverkningsindustrin. För detta ändamål föreslår metallfacket ett mycket kraftfullt statligt främjarprogram.
Vad kan vi lära av det danska exemplet? Huvudparten av tillverkningsindustrin i Danmark består av mindre och medelstora företag vilket för övrigt även gäller i Sverige. En stor del av företagen är legotillverkare med många produktvarianter och små serier vilket kräver en robotautomation med hög flexibilitet och nya automationslösningar än de som traditionellt har utvecklats för högvolymproduktion.
Här behövs robotar och robotautomation som enkelt kan flyttas mellan flera olika arbetsuppgifter med minimal ställtid. Robotprogrammering för nya detaljer måste vara enkel och den ska kunna utföras av operatörerna. Arbetsmoment vid exempelvis en maskin måste beroende på batchstorlek kunna utföras både manuellt och automatiskt med hjälp av en robot. Då funkar det inte att låsa in robot och maskin bakom ett staket. Behovet av kollaborativa applikationer där robotar och människor arbetar tillsammans på ett säkert sätt kommer att öka. All denna teknik finns tillgänglig idag och många mindre och medelstora företag har investerat i robotautomationsanläggningar, men det går fortande för långsamt – takten behöver öka!
Insikten om robotarnas betydelse för att bibehålla konkurrenskraften finns naturligtvis hos många företagsledningar men de saknar ofta kunskap och resurser för att driva sina automationstankar i mål. En annan orsak är, så banalt som det kan låta, att de inte har tid. Det dagliga arbetet kräver fullt fokus, det finns inte tid över för att strategiskt blicka framåt. Något som varit särskilt tydligt under de senaste årens högkonjunktur. Företagen behöver stöd för att komma vidare med sin automatisering och därför är Tillväxtverkets satsning Robotlyftet – där bland andra Robotdalen, Automation Region och Swira medverkar – mycket viktigt.
Ove Leichsenring
Affärsutvecklare på Robotdalen, ordförande i Swira