Tidigare nyheter

En central utmaning för små och medelstora företag består i att öka innovationskraften och förnya affärsmodellen med hjälp av ny teknik. Det finns ofta en eller flera individer inom den egna organisationen som kan driva utveckling och innovation men det krävs att de får rätt stöd och handlingsutrymme. På IVA tittar vi just nu på hur vi kan arbeta för att stötta företagens intraprenörskap – det interna entreprenörskapet.

Den svenska industrin är globalt konkurrenskraftig och känd för hög kompetens, innovationsförmåga och ett samarbetsinriktat klimat. För ett litet, exportberoende land är det avgörande att ta plats och leda teknisk utveckling. Men när vi drabbas av en kris är den naturliga reaktionen att bromsa – att fokusera på kärnverksamhet och pausa utveckling och samarbete.

Coronapandemin har på många sätt visat hur beroende vi är av globala värdekedjor och att de system som vi har byggt upp tyvärr inte är särskilt robusta. Under våren arbetade jag för Volvo i USA. På min arbetsplats, och generellt inom fordonsindustrin, var konsekvenserna tydliga – när inflödet av material avstannade så stannade också produktionen. På så sätt har pandemin gjort nytta, den har blottlagt svagheter som gör att vi kan rusta bättre för framtiden.

Managementstrategier med tillhörande hierarkier, balanserade styrkort och Lean-filosofi fungerar utmärkt för att leda verksamheter som arbetar med standardiserade förlopp, till exempel tillverkning av produkter. Under en tid har vi dock kunnat se att tonvikten i värdeskapandet flyttas från fysiska produkter till beteenden. Nya företag kan skapa värde genom delningar, likes och unika besökare. Samtidigt försöker de traditionella verksamheterna justera vårt beteende – till exempel så vill banken helst inte att kunderna kommer in på kontoret. När vi gick från jordbruk och hantverk till industri så behövde vi management och hierarkier men när vi nu flyttar fokus från saker till beteende så krävs en annan modell och ett annat ledarskap.

Vad är vår tids stora innovation kring livsmedel? Kyl och frys revolutionerade livet för min mormor. Hon kunde förvara maten utan att behöva salta, röka, konservera, koka – en revolution både vad gällde att spara tid och att kunna ta tillvara på allt. Hela värdekedjan förändrades, nya logistikkedjor med frystransporter växte fram, livsmedelshandeln fick kyl- och frysdiskar, nya produkter och produktsegment utvecklades … Alla produktutvecklare och innovatörer tillförde en enorm kreativitet. Var är dagens frysbox?

Vi befinner oss just nu i ett helt nytt landskap med oerhörda påfrestningar på såväl individer som samhällsfunktioner och företag. Industrin – basen för den svenska ekonomin – går på lågvarv och ingen vet hur länge det kommer vara. Samtidigt ser vi mitt i den pågående krisen ett otroligt engagemang och en stark vilja att stötta och hjälpa.

Vi kan nog vara överens om att coronapandemin kommer att bli krävande på många sätt och i ett första skede måste vi hjälpas åt för att dämpa fallet. Exempelvis gäller det att utnyttja möjligheten till kompetensutveckling så att vi står redo när återhämtningen tar fart. Det är många frågor och alternativ uppe på bordet och på Mälardalens högskola förbereder vi oss tillsammans med olika aktörer för att stötta industrin och samhället med de resurser och verktyg som vi har till hands.

Traditionellt sett anses ett företags övergripande mål vara att tillgodose ägarnas intresse, ett intresse som vanligtvis likställs med att maximera vinsten. Denna idé utmanas och ifrågasätts dock allt oftare – ett uppmärksammat exempel är Davosmötets manifest från januari i år.

Idag får vi ofta kunskap om ett företags förbättringsmöjligheter genom de medarbetare som arbetar nära produktionen. De har ett unikt kunnande men tyvärr inte alltid rätt verktyg och kompetens för att lyckas ta produktionen till maximal kapacitet. Informationen måste kunna spridas till andra delar av företaget samt delas med olika tjänsteleverantörer, linjeintegratörer och maskinbyggare som kan erbjuda en mer specialiserad analys.

2019 rivstartade med en internationell utvärdering av vår insats som Vinnväxt-miljö. Skriftliga underlag skickades in och under två heldagar genomförde en internationell expertgrupp intervjuer med våra medarbetare, styrelsemedlemmar och representanter från medlemsföretagen. Återkopplingen från utvärderingen var mycket positiv och Automation Region fick fortsatt förtroende och möjlighet att gå in i nästa fas av Vinnväxt, vilket vi gjorde lagom till sommaren.

Små och medelstora företag är hårt konkurrensutsatta. De förväntas vara flexibla och ständigt ta in nya artiklar samtidigt som de har en kort planeringshorisont – ofta vet de inte hur produktionen kommer att se ut nästa månad eller kvartal. Många av dessa företag har också ojämn beläggning av maskiner och andra resurser. Det är en tuff verklighet men samtidigt är potentialen för flexibel robotautomation stor, och lösningarna finns idag.